Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här var tillhåll för ungdomen,
synnerligast om söndagarne. Augusti
månsken attraherade mer än ett älskogspar,
ty litet hvar var frestad att derstädes
niuta af de månljusa och svala aftnarne.
Nere vid stranden såg man alltid en
mängd enstaka grupper som sökt friden.
och der drogs man till följd af de kyliga
aftnarne närmare intill hvarann.
Huru många af dem torde icke hafva
erinrats om sanningen i dessa ord:
“Hvad det är ljuft när forsen larmar
Att tryckas af små hvita armar.”
Denna härliga tillflyktsort har nu i
snart tjugo års tid varit spårlöst
försvunnen, och få torde de vara som nu
med säkerhet kunna utpeka stället der
Chalybeate Springs fordom var beläget.
Sådana äro tidens verkningar.
En annan liten naturskön plats, Bridal
Veil Falls, som förr i tiden ofta besöktes
och beundrades af främlingar såväl som
Minneapolisboar, finnes nu endast till i
rrinnet. Den var belägen längre nedåt
fioden, nära intill universitetet. Det
lilla vattenfall, som här störtade sig
öfver en 20 fots hög sandstensklippa,
bildade ett litet förtjusande, glittrande
fall, hvars tunna, genomskinliga
vatten-väfnad gaf det namnet “Bridal Veil
Falls” (Brudslöjan). En spekulativ
stenhuggare, mera praktisk än poetisk,
har huggit itu sandstensklippan och
förstört fallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
