Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighet passerar igenom dessa kloaker,
men rännstenarne på Nicollet avenue
under en regnstorm, och lukten från de
halfruttnade cederträblocken i
gatläggningen en varm dag äro lika vämjeliga;
så grundlig är ventileringen i
kloaksystemet. Tidningsrapportörer och
åtskilliga smärre sällskaper, deribland en
välkänd damfotograf, hafva flerfaldiga
gånger på inbjudan af vår landsman,
kloakingeniören, Carl Ilstrup, företagit
ett par timmars underjordisk resa, och
befunno de sig mesta tiden mer än 100
fot under jorden, oaktadt de skredo
framåt beständigt. De funno
naturligtvis alla en sådan färd nymodig och
intressant. Men, någon torde ropa:
“Rats!” Ja, råttor finnes det
visserligen dernere, stora och grymma nog att
utan tvekan våga sig på en stor
vildkatt. De anfalla äfven menniskor, om
de äro många nog samt tro sig vara i
fara; men en man med ett par långa
gummistöflar och en käpp i handen ståt
utom all fara. Norra Minneauolis
tunneln är icke den enda af ofvannämda
storlek. Den nya tunneln på
Twenty-sixth street, som dränerar åttonde
war-det, är af samma storlek, och så är
äfven den på östsidan, men den norra
tunneln är den längsta, två mil.
Förutom kloakledningarne, äro gatorna
underlagda med ett inveckladt system af
pipor för vatten, gas, elektriskt ljus,
elektrisk spårväg, brandalarm-,
telegraf-och telefontrådar.
I stadens tjenst äro flera skandinaver
anstälda inom
kloak-konstruktions-de-partementet, nemligen Carl Ilstrup
(norrman), hufvudingeniör; N. J. Lund
(norrman),“transit-man”; August Rydh
(svensk), bokhållare; L. E. Ström
(norrman) och S. Johnson (svensk),
ingeniörer, samt A. Anderson, Wm.
Anderson, C. Adamson och A. Dahlgren
(alla svenskar), förmän för
konstruktionsarbetet. Alla dessa, med ett par
undantag, hafva tjenstgjort inom detta
departement i elfva upp till aderton års
tid.
Bland de arbetare, som voro med om
att bygga den första kloakledningen
under året 1S71, finna vi irländaren
Larry Broderick. Vi kunna icke gerna
undvika att gifva honom ett särskildt
omnämnande, alldenstund han är en af
de få så kallade civiliserade menniskor,
som icke har reda på sin egen ålder.
Han är ett af de original man läser
om i böcker, men sällan träffar i
verkligheten.
Då han kom till Förenta Staterna år
1844, for han direkt till Washington och
stannade der tills efter kriget. Hur
gammal han var, då han anlände hit till
landet visste han icke och tycks ej fråga
rnycket derefter.
Hans argument är rätt och slätt detta:
“Hvad är det för nytta till att hålla reda
på hur gammal man är? Om man är
vid god helsa och kan utföra ett
dags-arbete, det är allt hvad man behöfver.
Jag bryr mig icke om antingen jag är
50 eller 100 år. Jag känner mig
fortfarande ‘all right’.”
Broderick var i Washington vid den
tid då president Lincoln blef mördad,
och var en af de fyra män, som lyfte
lönmördaren Wilkes Booths lik ner uti
den grofva brädlår, i hvilken han’blef
begrafven under fängelsegolfvet.
Broderick kom till Minneapolis år
1866. Han bor fortfarande med sin
hustru och familj i ett litet trähus, No.
616 Eighth avenue south, hvilket låg i
skogen i utkanten af staden, då han
flyttade in deri för 33 år sedan. Han
har bott i samma hus hela tiden och
gif-vit akt på huru staden vuxit upp rundt
omkring. Hans moder dog vid 99 års
ålder. Han sjelf tror sig vara omkring
80 år. Broderick har endast varit en
simpel arbetare allt sedan han kom till
Minneapolis, och är för närvarande
an-stäld i stadens tjenst, under Street
Commissioner Cole i femte wardet.
De båda settlementen på ömse sidor
om floden kände redan i tidigare dagar
behofvet af beqvämare
kommunikationsmedel, och St. Anthony förenade
sig med Minneapolis endast på det
vil-kor att (.venne tullfria bryggor skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
