Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiska horisonten och snart försvunnit
derifrån, oaktadt de hvar för sig
kommit till för att fylla ett enkelt tomrum.
Så snart en tidning man börjat på
Att gifva ut, nog förnam man då
I dess anmälan en gammal fras
Med hvilken publikum lätt skall tas,
Men frasen var blott en krok så grof:
“Nu fylles ett länge kändt behof”.
Journalistens stig är törnbeströdd.
Bäst han trälar som en slaf går företaget
i qvaf och tidningen måste ge upp
andan för att “‘fylla ett länge kändt
behof.”
En skämtare gaf en gång följande råd
till en vän, hvilken kände sig manad
att beträda den publicistiska arenan:
“Broder, blif aldrig publicist, med
mindre du, likt en rhinoceros har horn på
näsan, och en hud, som skyddar mot
knappnålsstyng.” Om man på ytan
här-af ser ett leende skämt, så hvilar likväl på
botten en djupare sanning än mången
anar. En och annan som umgåtts med
begäret att utgifva en tidning samt fått
sin vilja förverkligad, har också snart
fått skåda sakens allvarliga och mörka
sida och inom kort fått erfara, att
publicistens kall ej bör räknas till de
afunds-värda.
“Nordvestern” var namnet på den
första svenska tidningen i Minneapolis.
Den utgafs år 1872, med W. Gumaelius
som redaktör. Efter sju, säger sju, hela
veckor uppgaf den andan. Hösten
samma år flyttade kapten J. A. Vanstrum sin
tidning, “Svenska Monitören,” från St.
Paul till Minneapolis. Försatt i
pen-ningeknipa och urståndsatt att erhålla
det lofvade understödet, blef äfven han
inom kort tid nödsakad att nedlägga sitt
tidningsföretag.
Dessa första meteorer på
tidningslite-raturens himmel kommo, lyste och
för-svunno således på en ovanligt kort
tidrymd. Deras korta tillvaro får ej
uteslutande tillskrifvas de män, som stodo
i spetsen för dem, utan fastmer den
publik som felat att understödja ett
sådant allmännyttigt företag genom att
under tidningens tidigare tillvaro
undvika att subskribera på sin egen stats
tidning för att derigenom enligt eget
förmenande blifva förvissad om, att
tidningen kommer att “lefva”; så att de ej
behöfva förlora sin dollar eller par.
Eller med andra ord: förvissa sig om
att det icke är någon enskild persons
afsigt att rikta sig på allmänhetens
bekostnad för att sedermera draga den vid
näsan genom att upphöra med företaget.
Om detta är mångens åsigt, så måste
en och annan rättänkande person likväl
hysa sundare åsigter och erkänna, att
de som hafva förmåga och energi att
sätta sig i spetsen för ett dylikt företag
merendels riskera lika många tusen som
prenumeranten enstaka dollars, förutom
den förlorade ersättningen för åt
företagets framgång uppoffrad tid och
arbete.
Hösten år 1875 stod en het kampanj
för dörren. Ingen svensk republikansk
tidning fans till hands, men deremot en
svensk demokratisk tidning, “Svenska
Nybyggaren” i St. Paul. Den politiska
striden blef lifligare och tiden kortare,
hvadan följden blef att en
svensk-republikansk kampanjtidning dök upp “för
första gången,” nemligen “Mullvaden,’’
som utgafs af “Kurre Brothers”
(Alfred Söderström och Alex. Mobeck).
Som dess utgifvare ville förena nytta
med nöje, utgafs “Mullvaden,”
tillfäl-lighetsblad för skämt och allvar, i stort
format, med två sidor politik och två
sidor glad och skämtsam läsning. Att
tidningen ej tillhörde det surmulna
slaget, kan dess här nedan införda anmälan
bäst intyga:
MULLVADEN.
Mullvaden är ju ett komiskt djur,
Det kan väl ingen förtänka,
Han är så pigger ocli så tojour,
Och vill i sorg sig ej dränka;
Ty fast jordbrukare af naturen
Är han till driftkuku klippt och skuren
Och ständigt glad.
Uti hans vägar det ofta bor
Rätt mången kinkiger gåta.
Gör han en “bock” om ej alltför stor,
Han ödmjukt ber er förlåta.
Det ganska svårt är att snörrätt vandra—
En kan väl vara så god som andra,
Blott man är glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
