Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans pretentioner ä’ ganska små,
Han önskar hjelpa de svaga.
De sorgsna han önskar hjelpa få
Att uppå smilbandet draga.
Gå ej och bläng som en ilsken katta
Rätt ofta ändras det helt besatta.
Blott man är glad.
För likars bästa och bröders väl
Hans svärd dras ständigt ur skida;
Dock, rätt och sanning är enda skäl,
Hvarför han önskar att strida.
Han kan ej se huru orätt öfvas:
Hans bättre känslor kan icke döfvas
Ty han är glad.
I politiken hans lära är
Att motpartiet bör tuktas;
Och är det derför som han nu svär
Att med dem grufligt krumbugtas.
Ty han vill lefva “und leben lassen”,
Och skulle äfven han få på tassen
Är han dock glad.
Ett särdeles eget förhållande som stod
i förbindelse med utgifvandet af
‘"Mullvaden,” bör ej förbigås. Trots
“Mullvaden” ganska skarpt sablade på sin
politiske motståndare, “Nybyggaren,”
samt på alla rättänkliga vis försökte att
leda allmänheten ifrån dess politiska
irrgångar, uppsattes och trycktes
“Mullvaden” å “Nybyggarens” eget kontor i
St. Paul för en ganska moderat
arbets-omkostnad, då man tar i betraktande att
intet annat svenskt tryckeri fans att
tillgå. Hela transaktionen visade tydligen
att det fans trohet i Noraen bland
svenska tidningsmän den tiden, trots
politiska skiljomeningar.
Om “Mullvaden” hade ej blifvit så
mycket sagdt, om det icke varit för den
orsak, att den gaf upphofvet till att
strax derefter utgifva en svensk
republikansk veckotidning. Alfred Söderström
blef den som utsågs att, så snart som
dyningarne efter den politiska stormen
lagt sig, påbörja det nya företaget.
Öf-verste Hans Mattson, som då vistades i
• Litchfield, hade under tiden fått nys om
hvad som var i görningen, och
allden-stund han var en gammal erfaren
tidningsman och mera känd bland såväl
amerikanare som svenskar, valdes han
sedermera som den nya tidningens
ban-brytare. På så sätt såg inom kort
“Minnesota Stats Tidning” dagens ljus.
Under tiden hade “Svenska Nybygga-
ren" i St. Paul flyttat upp till
Minne-apolis för att söka ett större
verknings-fält, men den blef snart trött af lifvet
och lade sig ner att hvila för alltid.
“Minnesota Stats Tidnings” första
nummer utkom första veckan i Januari
1S77. Den stod allljemt under ledning
af öfverste Mattson, Alfred Söderström
och Axel Dahlstrand. samt efter den
senares död af Magnus Lunnow.
“Statstidningen” var republikansk till sin
politiska trosbekännelse, men likväl ingen
partislaf; och i afseende på de värderika
råd, som den ständigt meddelade till
den svenske farmaren i Nordvestern har
den ännu ej funnit sin like. Den valde
staten som sin verkningskrets och
lem-nade det kyrkliga åt den religiösa
tidningspressen. Den ansåg att en
politisk tidning borde vara en tidsspegel, i
hvilken de vigtigaste händelserna borde
synas, och alldenstund olika händelser
intressera olika personer, trodde den sig
bäst uppfylla sin pligt genom att vara
opartisk mot alla, så långt som det
kunde ske utan att bryta mot god ton
eller den allmänna moralen.
Kyrkotidningen “Skaffaren” i St. Paul kunde
icke tolerera “Statstidningens”
sjelfstän-diga hållning, synncrligast hvad dess
re-ferater öfver svenska
sällskaps-tillställ-ningar beträffade, utan fortsatte den
gång på gång med de mest hänsynslösa
anfall mot “Statstidningen” och dess
personal. Ja, den gick så långt att den
i ett enda nummer publicerade en mellan
åtta och nio spalter lång artikel, hvan
“Minnesota Stats Tidnings” program
och tendens på det skarpaste klandrades.
‘Statstidningens” popularitet och
spridning ökades desto mer, trots den ruttna
polemiken. “Statstidningen” existerade
1 fyra och ett halft år. Under senare
tiden af dess tillvaro hägrade Orientens
glimmer för öfverste Mattsons syn och
någonting måste göras.—Ingen svensk i
Minnesota, och synnerligast ej af
“Statstidningens” läsare, har glömt den
ruskiga I [ill-Montccn-kombinationen, den
sorgligaste i svenska tidningshistoriens
annaler. “Statstidningen” blef såld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
