Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 H. LINDSKOG.
Att jag vid detta tillfälle uppförde mig som trogen
undersåte och redlig man, har jag själf aldrig ansett för
någon merit, ehuru folk af stånd väl gåfvos, som tänkte
annorlunda. * Icke desto mindre trodde min Landshöf-
ding, Generalintendenten och Riddaren Fredrik Lilljehorn,
att jag härvid gjort mig förtjänt till nådig hågkomst.
Utan att jag ens sett bemälte Herre sedan detta hände,
eller i minsta mån visste därom, utverkade han K. M:ts
nådigste fullmakt af den 19 Mars 1789, hvarmed Direk-
törs namn af landtmäteriet blef mig tillagdt. Men sedan
han, efter sin hemkomst från Stockholm, täcktes under-
rätta mig därom., undanbad jag mig både muntligen och
skriftligen denna heder, samt anmodade honom att an-
mäla detta på högvederbörlig ort. Jag fick dock, genom
Kungl. Sekreterare Ström, påminnelse från Konungens
Kansli af den 22 Juli 1790 att utlösa fullmakten (om.
kostnaden härvid utsattes i brefvet till minst 37 Rdr
16 sk.). Då förnyade jag åter min afsägelse, samt be-
gärde att fullmakten och namnet åtminstone finge blifva
hvilande, tilldess jag vid lägligare tid framdeles kunde
mottaga dem.
Härvid har denna fråga förblifvit till närvarande tid,
och förnämsta grunden till min afsägelse var min sjuk-
lighet, som fortfarit i flere år. Redan före mitt bröllop,
då min tillämnade styfsvärfar tullombudsman Ahlbom
på Åttersrud afled och nästan hela huset var anstucket
af en smittosam sjukdom, sjuknade äfven jag. Endast
i fyra dagar låg jag till sängs och tvang mig därefter,
att halffrisk icke allenast vistas uppe, utan for äfven
kort därefter ut på förrättningar. Alltsedan den tiden
kände jag väl min hälsa vara försvagad och liksom af-
tyna. Men sådant var ej märkbart förr än år 1781, då
jag vid sommarhettans tilltagande började plågas af yrsel
och mattighet. Jag lade mig till sängs den 1 Aug. i
hopp att det onda snart skulle gå öfver. Men blef lig-
gande i hela fyra månader och afmattades allt mer och
mer, utan att hvarken jag eller någon annan förstod,
att sjukdomen endast bestod i nerverna, och att en helt
* Det enda, som kanske kunde kallas någon förtjänst, var att jag
lär varit den förste, som genom till underskrift kringsända skrifvelser
föreslog, att all ersättning af kronan för den utgjorda gärden skulle efter-
gifvas, som ock allmänt skedde. Detta var dessutom nästan en skyldig-
het under dåvarande omständigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
