Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emot den starke mannens fot!
Du bet deri, han sparkade
Och gick sin »äg. Hur lopp du se’n,
Med käften utaf arghet flängd
Upp till det fordua örats stump.
Hur lopp du, ack, en liten qväst
Och skämd och stympad satan derl
Du mins väl ock Susan nas —f,
Så skön att, Kellgren du, du sjelf
Ej kunde kritisera den —
Ha, han sin halfgudsbana gick.
Men, lilla arghets-monstrum, dn,
Du stryker ännu, gläffsande,
En hund på vitterhetens stråt
O, lille rimmets hoppare
Och vettets lille baladin
Och smakens lille bjeffare!
I din beundrans Lillepytt,
Hvem gaf dig in att, gudar, dn,
Att du, din hjernas sommardunst,
Ditt lilla svindlande begrepp
Väl skulle fatta snillets flygt,
Väl skulle djerft se in uti
Dess eviga och första ljus?
En kyckling se i solens glans
Och stormblind ej forgalnas, dö!
Du, 8parfunge, hvem gaf dig in
Att med ditt lilla vingpar slå
Och flaxande anfäkta dig
Och säga: Sd gör örnen! Ha
Spänn pojkesnillets styrka högt
Och sväll dig, lilla padda, upp,
Och säg till rimtåssungarne
Hur stor du lille Kellgren är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
