Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur maklig är din vår! På en gång jätte vorden,
Han stiger segerkrönt ur gyttjors vagga opp,
Och sädens runda korn, som sållas i hans lopp,
Ilan mest med egen hand tycks anförtro åt jorden,
Då plöjarn sjelf, med oxen i förbund,
Bortsofver ofta hälften af sin stund.
Skön är också din höst. Jag såg, jag såg ju hjelten
Med gröt uti sitt skägg, en korfkrans kring sitt hår;
Han far och bohvetgryn kring dina grytor sår,
Och tobaksstjelkar strör kring de förvissna fälten;
På himlen, nyss med dagen uti strid,
Han lägger tungt af dimmor sin Egid.
O, hvad behaglig fröjd min fria barndom röjde
När gladt en högstämd qriut gaf ton till nöjets lag.
Och vi i Ryskans takt oss svängde med behag,
Och uti skor af träd det tjocka dammet plöjde;
Omkring oss torfos, flott på skåp och bord,
Med tak af gåsbröst och med golf af jord.
Hur hetsigt varm din sol på himlafästet randas,
Af ingen skugga skymd kring dina vida fält;
Hur ljuf din sommarlukt kring stränderna af Bält,
När tångens flna doft med aftonluften blandas
Och rikt och våldsamt följer våra spår
Med vind, som kommer och med vind, som går.
Ej hindrad i mitt lopp af dina lundars trängsel,
Med diadem af moln och fot, som trampar Styx,
Står nu snart ensam piln, som upp från fältet rycks
Att sirligt flätas in i dina vångars stängsel,
Ej speglad mer i polens lugn, bvars brädd
År i en gördel utaf gyttja klädd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
