Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dig, som min hembygd ger gå rikt åt mödans händer,
Mod uti bondens bröst och prakt åt Malmö torn,
Dig, finkelns hulda far, jag hälsar dig, o korn,
Så vanskött mången gång kring dessa rika stränder,
Då himlen hård, mer kanske än han bort,
Har Skånes fält till jordens fälad’ gjort.
Kom, tryggadt dock i dag, till högre värde drifvit,
Låt folken svältande dig lösa till sitt skygd,
Och nu din massa se uti din fosterbygd,
Hur den med hvarje dag mer efterfrågad blifvit,
Och smältande, som limpa eller gröt,
Gör magen rolig, midJagssömneu söt.
Lat mången bergig trakt af nya moder rasa,
Och med sin tunna drägt*begära förmånsrätt;
Det folk, jag föddes bland, vill blott på fädrens sätt
Sin mössa och sin päls, sin dunbädd och sin brasa;
Sitt qvalm det vet värdera, och dess tro
Är seg som leret, der dess kornax gro.
Tan, möjor af min bygd, den krans er landsman binder,
Bland verldens dockor visst I företrädet ha’n,
Gifs lifligarc smink än edert bröst af svan,
Och purpurn strålande bland snön på edra kinder,
Ert fina vett sjelf spegelns dom försmår,
Som alltid ej er stränghet rätt förstår.
Förråder mig min sång? Din son, o hembygd, vinne
Uti din hulda famn ett lerhus och en graf,
Din livila för sin själ, din skörd att lefva af,
Och dina Bagrars röst till lofsång för sitt minne,
Och må din glömska äfven någon gång
Ta mot hans aska som i dag hans sång.
Eric Högberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
