Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men du, du arma hop, som i din svett och möda,
Föraktad och förtryckt, måst dina bödlar föda,
Du drager tåligt allt med mer ån mensklig nit
Och ger vår vällust lif igenom nöd och flit.
.Ack, smickra detta folk med mera nådigt ögal
Min kung, att älska dig de äro aldrig tröga,
De ju förtjent din nåd, de böra röna den,
Du henne visa bör i dina embetsmän.
Du är ej född, min drott, att endast nöjen hafva
Och låta några få dig lexor förestafva;
Nej, se med eget ljus, du är ju ännu ung,
Och det, som mera är, du är ju Sveriges kung.
Om du vill hvila, ro och kunganöjen njuta,
Ack, värdes från din syn de låga trälar skjuta,
Som qväfva i din själ det frö, i henne gror,
Som hindra dig att bli så undransvärd och stor!
Du skall ej sakna då den förste Gustafs tider,
Och ej den vackra glans, den andres minne sprider,
Man då skall resa upp en sådan ärestod:
Vår Gustaf värdig är sitt eget stora blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
