Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad andra landers folk for allmän ära skatta,
Man vänjer svenska barn att gäcka och utskratta.
En lärd man foga ser, om han ej muta kan,
Och Stockholm känner knappt sin käcke Hage man.
Men nog. Jag vet, min kung, du har ett upplyst snille,
Jag vet, du höra kan, om du blott höra ville,
Om vällust — ack, förlåt en svensk uppriktig tro —
Om vällust i din själ ej gjorde all din ro.
Att sälja tjenster bort till sjelfva dygdens smärta,
Att mera se på guld än på ett ärligt bjerta,
Att glömma snillet bort för blott en gunstlings tår,
Det är att ge ditt land ett högst obotligt sår.
När rätten skipas skall, dess vård och skötsel köpes,
Och i en form af guld rättvisans halt omstöpes.
Kanske man ock ej vet, hvad lag och ordning är,
Ty det är en pedant, som något menskligt lär.
Jag önskar, att vårt land må fritt för anfall vara;
Min kung, i samma fall, der ser du all vår fara;
Den arme, som förut i nöd förakt har rönt,
Han hade nu gjort gagn, om man dess flit belönt.
Om mensklighet och dygd med religion försvinner,
Min kung, du äfven visst all lydnad kolnad finner,
Och de, som lärans vinst så vackert ha betalt,
De hålla äfven pligt och allt för vinning falt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
