Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värksam hetskrets, i hvilken han därigenom försattes, förvärfvade i
förening med lians talanger och älskvärda personliga egenskaper
åt honom en aktad och framstående plats samt umgängesvänner
inom samhällets högsta kretsar, annars tämligen svårtillgängliga
för sonen af uppkomlingen, som tillhörde Carl XI:s skrifvaradel.
Fadrens död 1697 och de bekymmersamma omständigheter modren
därigenom försattes i ’), kastade väl en skugga öfver lians glada
ungdomslif, men säkerligen lyste hoppets sol med förnyad glans
för den fattige men lefnadslystne ynglingen, då honom förunnades
att medfölja i Riksrådets grefve Carl Bondes svit, när denne 1698
fick i uppdrag att till England återföra de af Carl XI burne
strumpe-bandsordens insignierna. Antagligen åtföljde Werwing löjtnanten
vid Drabanterne grefve Carl Wrangel och kaptenen vid Gardet
grefve Jakob Sperling, när desse från Stockholm öfverförde
ordens-insignierna till Amsterdam, där de sammanträffade med
ambassadören, som ditkom från fredsunderhandlingarne i Rysswijk. Att
öfverresan till England midt i vintern var förenad med stora
obehag, framgår däraf att ambassaden i Rotterdam »nödgades öfver 8
dagar att fördröja för isens skull, som betäckte hela Maasen och
således hindrade att komma under segel», och har äfven tagit sig
uttryck i ett poöm af Werwing, det första af hans hand, som kan
till tiden bestämmas. I poemet »Uppå Resan till England uti öppna
sjön den 8 Mars 1698» skildrar han i raska, stundom till och med
för naturtrogna drag en sjöresas besvärligheter och uppdrager en
skilnad mellan deras öfverdådiga behagliga »lefnadsart» i Haag
och den brist på komfort och elegans i mat, kläder och
lefnads-sätt, de nu måste underkasta sig om bord. I Augusti återkom
ambassaden till fäderneslandet efter mer än ett hälft års frånvaro.
Under denna resa förvärfvade sig Werwing ej blott sin chefs grefve
Carl Bondes ynnest, utan knöt äfven ett för hans framtid vigtigt
vänskapsband med dennes son Gustaf, det sedan så ryktbara
riksrådet och författaren, samt den tappre Jakob Sperling. 1
1) I Itiksarkivct finnes cn ansökan från Jonas Werwings enka af den 29
Maj 1698, hvari hon anhåller att K. M. ville med något understöd benåda »mig
fattiga (juinna och mina fattiga barn till hjelp och uppehälle i denna svåra
tiden», alldenstund mannen »i stort armod dödt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
