- Project Runeberg -  Samlaren / Första årgången. 1880 /
39

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mina verser, min nådige Herr Baron och General, äro som dåliga
målningar: de behöfva*att man skrifver derunder hvad de betyda. Den
stora processen emellan C och K kan ej vara Herr Generalen obekant,
och denna process har nu kommit #å högsta ort till afgörande. Hvad
akademien derom tänker, har hon i sin underdåniga förklaring lagt i dagen.
Hon kan ej annat än anse K för en rättmätig svensk bokstaf, som man
söker oskyldigt förtrycka, och C för en horribel usurpatör, hvars
inkräkt-ningar hon måste med all kraft emotstå. Detta fordra ärans lagar uppenbart.

Landshöfding Rosenstein lärer redan haft den äran att inberätta till
Herr Baron och Generalen hela denna sak, och förhållandet deraf. Det
behöfs således ej att jag tillägger något derom. Men jag har ej bort, ej
kunnat vägra att förena min röst med hans, för att anhålla om Herr Barons
och Generaleus varma bidragande till en för akademien tillfredställande
utgång. Huru mycket ej blott hennes uppmuntran eller modfällande, men
äfven hela hennes anseende i publiken deraf beror, finner Herr Baron och
Generalen utan svårighet. Förnuftet och smaken vänta af deras gamle
beskyddare att han värdes Åtaga sig deras sak. På aunat sätt än
akademien i sitt längesedan tryckta betänkande förut yttrat och i sin
underdåniga förklaring nu åter upprepar, tror jag ej att vi kunna få ett språk,
värdigt den konung, som med så stor och ädel fosterlandskärlek vakar
jemväl öfver denna del af nationens ära. Akademien är ej ofelbar; och
påstår visserligen ej att vara det. Men hon vågar tro att tio års fortsatt
öfverläggning torde göra hennes grunder åtminstone värda uppmärksamhet.
Det är redan flere år som alla böcker tryckas enligt akademiens
stafnings-lära. Intet enda tidningspapper, jiästan ej en enda bok som icke följer
den: till den grad är denna lära simpel och öfvertygande. Det skulle vara
hårdt för akademien, om nu ett beslut ifrån tronen skulle trycka på
hela hennes långa möda stämpeln af konungens ogillande. — —

Armfelt lät icke bedja sig förgäfves. Han afgaf i april 1806
en särskild underdånig promemoria till konungen i ämnet, hvari
han varmt förordade akademiens förslag, särskildt i frågan om
stafsättet af utländska ord, med en fördomsfrihet i åsigter och en
vetenskaplig hållning, som man knappast skulle vänta af en man
med hans uppfostran och kosmopolitiska lefnadsöden1). Han
erinrar om nödvändigheten för ett kulturspråk att med utifrån lånade
begrepp äfven låna orden från främmande språk, under åberopande

1) Konceptet med A:s egenhändiga rättelser finnes bland Armfeltska papperen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:13:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1880/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free