Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fragment af J. G. Oxenstjernas dagbok, förd på Skenäs 1805. Af Aug. J. Hjelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstjernas dagboksanteckningar’1805. 33
som agerades af den namnkunniga Björnram. Om någon öppnat
den andra världen, och visat dess invånare för våra ögon, var det
han; och ingen raisonnement kan hos mig utplåna det intryck
dessa åsyner lämnat i mitt minne.
Jag har under denna resa gjort stora depenser på min egen
person. Jag återkommer till Stockholm med 2 Nattröjor dem jag
unnat mig själf. Jag har äfven unnat mig ett halft dussin
ullstrumpor, men ett sådant slöseri skall ej mera hända. Jag har
äfven här i dag köpt en kanna krusbär dem jag skall äta opp på
vägen, och efter dem, skall jag återtaga som förr, den
skyldigheten att unna andra, så snart jag ser Stockholms murar tillbaka.
Borgenstjernas lefnad här bör bli honom angenäm. Den är
passande för hans ålder, sjuklighet och håg för stillheten. Jag
önskade att finna en retraite lika lugn och lika sorgfri som den han
kan äga, ett ställe, der jag undan lifvets bekymmer, kunde sluta
de dagar det ännu skall räkna, och lika okunnig om berömmet
som smädelsen, hvarken söka det ena, eller såras af den andra.
Men hvar finnes detta ställe? Hvar vistas denna förgätenhet? och
till hvad ödemark skulle menniskan fly att ej möta oron? Hvem
är nog blind att ej skönja en ovän? Hvem är nog döf att ej höra
förtalet?
Den 25. Augusti. Söndag. Innan Gudstjänstens början, geck
jag opp att låta mina följeslagare se Mariefreds Kyrka, som är
simpel och vacker. Jag betraktade därvid spåren af ett förfärligt *
åskeslag, som i fjol nedslog och efter alla gjorda reparationer ännu
synes i ett hål tvärt igenom en mur af 3 alnar. En lång ledstång
af järn, som följer trappan, frälste kyrkan, igenom det att han
af-ledde åskeslaget som geck derigenom ner i jorden.
Vi reste från Mariefred kl. 9 och för att visa åt Gösta allt
hvad stället ägde att framte, geck jag med honom och Erik opp
till gamla Kärnbo kyrkas ruin, oaktadt min enskilda visit i går
till dessa lämningar. De funno sig mycket förundrade att se denna
förstöring och jag tänkte i mitt sinne på de olika begrep hvarmed
de och jag genomletade dessa förfallna murar.
Samlaren, o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
