Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fabeln om Kärleken och Dårskapen. Af Isak Fehr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabeln om Kärleken och Dårskapen. 51
Vi vilja nu efterforska La Fontaines förebilder. Hans fabler
utkommo ej alla på en gång. De sex första böckerna utkommo 1668.
Åtta nya fabler (som sedan inflickades i de följande böckerna)
utkommo år 1671. År 1678 utkommo de fem följande böckerna
fabler (VI—XI: ordningen dock ej fullkomligt densamma som den
nu vanliga). År 1693 utkommo de 23 första fablerna af den tolfte
boken och bland dessa L’Amour et la Folie. Men redan år 1678
utgafs i Paris en diktsamling af en berömd latinsk skald, jesuiten
Jobannes Commirius1. Denne skald säges ha hört till La Fontaines
vänkrets, och man känner några verser af Commirius till La
Fontaine med tacksägelse för en öfversättning. Bland dessa år 1678
utgifna latinska dikter af Commirius finnes förebilden till La
Fontaines L’Amour et la Folie. Det är fabula XII i andra delen af
Commirii dikter: Dementia amorem ducens.
Hvarifrån Commirius lånat sitt ämne kan ej af oss med visshet
sägas. Men redan år 1555 utkom i Lyon en Débat de Folie et
d’Amour. Denna dikt, en slags modern moralité, väckte mycket
uppseende, hvilket man ser däraf, att redan året efter dess första
utgifvande trenne nya upplagor utkommo. Den var författad af
en berömd skaldinna i Lyon, Louise Labé (1525—1565). Hon var
den förnämsta i en krets af sköna och snillrika damer, som vid
midten af 1500-talet lefde och diktade i Lyon, och fick därför
hederstiteln Sappho Lionnoise. Hon var en lärd skaldinna, läste
latin och kände spanska och italienska lika väl som franska. Den
form, som hon valde för sin berömda dikt, Kärleken och
Dårskapen, är den under 1500-talet mycket vanliga Débat, hvars karakter
tydligast framstår, om man kallar den renässansens moralitet.
Den antika mytologien har här hållit sitt intåg i den dramatiska
dikten, men blott som ett lätt draperi öfver de medeltida
allegorierna. Det djupt allvarliga syftet i många af medeltidens
moraliteter och framför allt den teologiska bismaken ha fått ge vika
för en fullkomligt profan historia och oftast för en sådan
uppfinning, som liknar den antika efterbildningens pikanta historier.
1 Commirius var född 1625 och dog i Paris 1702.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
