Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författareskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. I. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Författareskapet till legendariet i Codex Bildstenianus. 59
ligha järteckn som gudh gjordhe oc än i dagh gör för hans helgha
forskyl-lan oc böön som här nw ekke sigx thz finnes andrastadz skrifEvat.
7) Gamla Upsala, liksom den nya kyrkan invigd åt S. Laurentius (Dipl.
I ss. 272, 350 m. fl.), hade åtskilliga gånger brunnit. Visserligen påbjödos ofta
reparationer, men dessa tyckas hafva bedrifvits synnerligen lamt. 1245
meddelades fyrtio dagars aflat åt dem, som bidrogo till återuppbyggandet.
Detta anbud förnyades 1250 och 1257, då äfven Birger Jarl för detta
ändamål påbjöd en allmän skatt. Men ännu 1271 omtalas kyrkan såsom
»solitariam et desolatam ac propter fabricam vetusti operis et inceDdii ruinæ
jam proximam.» (Dipl. I ss. 310, 346, 386, 454. Jämf. ock Script. I s. 25).
Dessutom tillkom en annan orsak till flyttningen. Själfva staden (omtalad
Dipl. I s. 140, 391) började synbarligen ganska tidigt att öfverflyttas till
Östra Aros, (redan 1231 omtalas en kyrka därstädes: S. Maria. Dipl. I s. 259,
260) och gamla Upsala stod så öfvergifvit, att ärkebiskopen ej ens hade
några åhörare för sina predikningar (Dipl. Is. 391). 1258 gaf också påfven
sitt tillstånd att flytta ärkebiskopssätet till annan mera lämplig plats (Dipl.
I s. 391). Bref härom, några med yrkande af penningehjälp till den nya
domkyrkan, utfärdades efteråt ganska ofta (Dipl. I ss. 395, 396, 397, 434).
1270 gaf Valdemar sitt tillstånd till att kyrkan med bibehållande af- sitt
gamla namn och sina forna rättigheter måtte flyttas till en mera passande
ort (Dipl. I s. 454). Ånnu 9 Sept. 1271 utfärdades från östra Aros det
vanliga aflatsbrefvet för alla dem, som på S. Lars och S. Eriks dagar besökte
»ecclesia vpsalensis mäter nostra et metropolis regni.» Men redan samma
dag öfverfördes Upsala kyrkas namn och rättigheter till Östra Aros (Dipl. I
ss. 458—459).
8) Den 23 Maj 1276 utfärdar Magnus Ladulås en handling från »Östraros,»
den 24 s. m. en annan »Upsaliæ,» den 26 s. m. en tredje från »Østraros.»
(Dipl. I ss. 508—9).
9) Den svenska versionen af Vita i God. Vat. har också »Wpsala kyrkio
som nw kallas gambla Wpsala».
10) Så uppgifves i Chron. XII (Script. I .s 25), Chron. XXII (Script. I
s. 90) samt hos Ericus Olai som yttrar (Script. Il 57): »Anno MCCLXXIII
translatæ sunt reliquiæ S. Erici, constructa ecclesia lignea inträ muros
incep-tos in monte S. Trinitatis, ubi quondom stetit templurn Upsala trium deorum.»
Den sista tydligen felaktiga uppgiften har som bekant gifvit anledning till
häftiga debatter mellan 1600-talets lärde. (Jämf. ock Erici Olai stridiga
uppgift a. a. 61). Samma årtal uppgifves i tillägget till Keg. Ups. (Script.
III s. post s. 99): »Anno dni MCCLXXIII translatus est beatus Ericus de
antiqua Upsalia ad novam ecclesiam metropolitanam, præsentibus dominis
Waldemaro Rege, Fulcone Archiepiscopo et aliis nobilibus.» Denna uppgift
bestyrkes fullkomligt af Waldemars bref Dipl. I s. 470. Jämf. ock Busser I
s. 153, Peringsköld Monum. Uller. II ss. 15 fi2., 50 ff. och Rhyzelii
Epi-scoposcopia I s. 35.
n) Att antaga att Cod. Bild., så vida dess original innehållit denna
passus, skulle hafva öfverhoppat den, är knapt rimligt. Därtill spelade
translationen en altför betydande roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
