Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. Af Ernst Meijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien. 91
den Arcadiska akademien *, ett samfund som, genom talrika filialer
(coloniæ) sträckande sin myndighet utöfver hela Italien,.fick det
mest afgörande inflytande på literaturen under följande sekel.
Jag nekar icke att Settembrinis skildring och uppfattning af denna
akademi måste mottagas med en viss misstro. Denne författares
hela lif var en fortsatt strid mot prestväldet och för Italiens
frigörelse, det bör då ej förundra oss, att han med hätskhet bedömer
ett samfund, som nästan uteslutande styrdes af de klerikala och
jesuiterna och som med afsky betraktade hvarje oberoende
författare. »Den är blind», säger han, »som ej i Arcadia ser den
jesuitiska tanken sjelf.» Och dock kan man ej förneka att han
i hufvudsak har rätt. Akademiens stränga censur och hierarkiska
organisation, om ock under låtsade demokratiska former, dess
tendens att utsträcka sitt välde tillj alla delar af landet och dess
oförsonliga opposition mot alla andra rörelser, som hotade att
uppkomma emot eller bredvid dess egen — allt detta äro otvetydiga
tecken på att hierarkien i Arcadia såg ett medel att på det
andliga området fullborda hvad som ej kunde vinnas genom jesuitismen
och inqvisitionen, och att prestrocken illa doldes af herdekostymen.
Att vilja betrakta Arcadia såsom en direkt fortsättning af
Kristinas akademier är i min tanke ej riktigt. Visserligen glänser
hennes herdenamn, Basüissa, på första sidan af akademiens
medlemsförteckning såsom dess beskyddarinna och första medlem, visserligen
var personalen till stor del gemensam för den kungliga akademien
och Arcadia, likasom den senares lagar i hufvudsak äro en vidare
utveckling af den förras statuter, men det är mera än osäkert
huruvida hon, om hon lefvat, hade velat underskrifva den riktning,
den nya akademien tog, eller i allo varit enig med dess styresmän,
åtminstone förete många ställen i henijes bref och skrifter likasom
många handlingar i hennes lif en protest mot dess trångbröstade
uppfattning. Äfven emot den yttre barnsliga apparaten i Arcadia
utgör en af paragraferna i Accademia Reales statuter en protest, i
1 Den egentlige, ehuru osynlige stiftaren var enl. Settembrini jesuiten
Carlo cTAquino, son af fursten af Caramanica, och Crescimbeni blott hans
verktyg. Settemb. III, 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
