Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Tungomåls-gillet. Af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Svenska tungomåls-gillet.
liga böcker, som i fremmande tungomål äro utgifne, och dels taga sig
före at skrifwa om sådane mål, som lända til uplysning och båtnad uti
hela underwissningz- och upfostringzwärket, på det deraf skiönjas må, huru
dygd, witterlek och slögder kunna genare inhämtas af ungdomen på
Swenska än på något annat tungomål.
»Nu har Wettenskapz-academien, uti sit wackra företal til första
qvartalets handlingar, upnämt de ^vettenskaper, som Academien åtagit sig
at upodla igenom nya rön, påfund och försök, och genom sina redan
utkomne åtskillige arbeten gifwit lofwärdige prof å däga af sin idoghet
och upsåt at giöra fäderneslandet et dråpeligit gagn.
»Sammaledes har Gillet warit omtänckt, huru wettenskaperne uti en
systematisk ordning, eller på sätt som skickar sig med ungdomens
under-wisande, måtte äfwen på god och prydelig Swenska kunna gifwas i
dagz-liuset. Fördenskul wi ock til Eders Kongl. Majrtts nådigste
godtfinnande i underdånighet hemställa, om icke Gillet, utom hwad sora hörer
til tungomålets ans, må äga tilstånd at gifwa ut egna eller uttolkade
böcker, som systematice handla om wettenskaperne, de der böra läras wid
de mindre och större lärohusen i landet, såsom moralen, geographia
sveo-gothica, historien, jus publicum samt den politiska och
cameral-oecono-mien, emedan desse stycken wisserligen äga så stort wärde uti sig, at
de intet böra lämnas i glömskones mörker eller gömas innom fremmande
tungomåls lås och nycklar, när de öfrige dragas fram och sättas i en
ståtelig prydnad.
»Fördenskul bönfalle wi i diupesta underdånighet, det Eders Kongl.
Maj:tt täcktes i nåder hylla och främja detta wårt owälduga företagande
med dess allernådigste constitutorial och stadfästelse på hwad wi så wäl
i denna som wår förra skrifft uti diupesta underdånighet begiäre.
»Wi lefwe i den underdåniga förtröstan, at Eders Kongl. Maj:tt
aller-nådigst gynnar oss i denna wår underdåniga begiäran, och med diupesta
underdånighet in til wårt yttersta framhärdom etc.
På Gillets wägnar:
Joh. Göstaf Hallman. Jacob Faggot. Lars Salvius.»
Härmed var omsider skriftvexlingen afslutad. Men fastän
Gillets senaste skrifvelse inkom till regeringen redan den 13 Juni
1740, afgjordes ärendet först den 31 Mars följ. år.
Vetenskapsakademien, sora under ett års tid fått vänta på den kongl,
resolutionen, erhöll nu sina önskningar uppfylda, men hvad Tango-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
