Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Tungomåls-gillet. Af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska tungomåls-gillet, 39
uti en ock samma ort, sådant synes man lika så litet kunna rädas, som
flere slika wärk til talet trifvvas wäl tilsainman uti en och samma stad
på åtskilligt; ställen utomlands; ty alla de riken och menighetswälden,
sora blifwit warse, hvad monopoliska inrättningar kunna åstadkomma för
mehn och otrolig afsaknad i den borgerliga lefnaden, hafwa fast mindre
welat tåla dem ibland de lärde i landet. Men deremot tyckes bägge
desse inrättningar, så wäl Wettenskapz-academien som Tungomåls-gillet,
aldrabäst kunna winna sin tilwäxt och stadga uti sielfwa hufwudstaden;
ty der gifwes tilfälle at omgås med sådana män, som äga witterlek och
manna-wett tilhopa, der komma folk tilsammans från alla orter i Riket,
sora kunna wäckas up at giöra desse inrättningar hwarjehanda gagn, då
de resa til sina hemwist, der kan idkas bästa brefwäxlingen, som bägge
inrättningarne äga föra kring hela Riket, och derifrån, såsom hiertat af
landet, skier bästa afsättningen på bägges arbeten och handlingar, flere
skiäl at förtiga. Hwad nu det målet widkommer, som skulle Gillet hafwa
yttrat för almänn utlåtelse om sit giÖromål och således synas wilja inlåta
sig i de ämnen, som Wettenskapz-academien satt sig före at idka, så har
Tungomåls-gillet så wäl förr som nu tydeligen i underdånighet gifwit
å däga, at det ingalunda warit dess tancka eller upsåt, utan åstundar
allenast få blifwa wid sådana lärdomsstycken, som Academien sig intet
åtagit at idka. Wettenskaps-academien har så wida åtagit sig
tungomålets ans, som hon är mon derom, at dess handlingar skrifwas på ren
och prydelig Swenska, men att gå widare dermed är icke hennes ämne
och giöromål; dock kan ingen annat än högeligen berömma detta dess
upsåt, och wore önskeligit flere wille winlägga sig derom, som gifwa
något ut på trycket. Tungomålets rycktande är ett ärende utaf mycken
wigt och wahrar utan gensago, så länge folcket och menigheten är til,
som äger at wår da det samma; derpå har Gillet tänckt giöra början och
gå dermed så långt, som tidens skick och giöromålets wärde det äska
må, men tror dock, at en menniskias lifztid är alt för liten til en sådan
syslas ändskap och fullbordan, så wida et tungomål altid är sina
om-skifften underkastadt, så länge et folk lefwer och talar det samma, lika
som en åker, den der åhrligen måste brukas.
»Et tungomål äger wäl mycken prydnad uti sig, enär det rätteligen,
och som dess naturliga skickelse kräfwer, warder lämpat til de
förefallande ting och ämnen; men för och i sig sielfwa äro alla tungomål, med
alla de reglor, som handla endast och allenast derom, mera magre och
torre, än at någon skulle kunna lackas at hysa något tycke för dem. Ty
har ock Gillet, under det man arbetar på en Swensk Grammatica och
Dictionair, tänckt at dels uttolka på modersmålet hwarjehanda gagne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
