Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom. I. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bref från Leopold till J. Axelsson Lindblom. 93
Det fägnar mig at Mamsell Eberhard !) behagar påminna sig
at en sådan varit till som jag. Om Hr. Magistren kan finna nöje
i en bekantskap hvartill jag tilläfventyrs lämnat anledning, skall
det vara mig ännu kärare. Jag unnar mina venner så godt som
mig sielf. Fast Gud vet; Fruentimrets sällskap är et haf dar
många vindar blåsa och jag har åtminstone sällan råkat ut för
den fogeligaste; jag vill således önska at mina venner må
antingen vara bättre skeppare elr. råka ut för bättre skutor än jag.
Jag har äran önska Herr Magistern et godt Nytt år och all
uptänkelig välgång.
Framlefver med fullkomligaste högacktning
Herr Magistrens Ödmiukaste t™
Leopoldt.
Stiernorp
d. 18 Jan. 1776.
Monsieur.
Pardon de Vous écrire en francois. Cest la langue dont ön se
sert le plus ici, et c7est celle qui Vous convient le plus; car elie est
ainsi que Vous, tendre, facile, et noble.
Ayés la bonté de Vous préparer à une longue lettre. Je
com-mencerai selon le vieux coutume par 1’assurance des voeux les plus
sinceres pour votre felicité, dans Tannée, dont nous venons de finir
le premier mois. Enfin, apres Vous avoir grondé un peu, j’irai
babiller avec Vous. Chaque chose a son terus, comme le dit tres
bien le Roi gallant.
Il y a plus d’une année Msr.? depuis que j’eus Thonneur de
recevoir de vos nouvelles. Cela m’inquiette, car Vous savés tres
bien que je suis capable de 1’amitié, et par une suite naturelie, que
1) Antagligen samma ungdomsväninna, som Leopold besjungit i »Julie
Eberhardt, Hymeneisk Offersång på d. 11 Oct. 3 785: »ups. s. a. 4:o [äfven
infördt i Saml. Skr.] där han utbrister: — — —
»Ernottag af en vän, som ville vara mer,
Ett trettonårigt lof, som du förtjent behåller.»
Samlaren VI, 2. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
