Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
ofta ganska orättvisa underskattande af nyromantiken bemöttes
sedermera af B. Noeling i Nya Skolan (1880), ett synnerligen
lofvande arbete1). Äfven i sitt stora hufvudarbete —
Berättelser ur Svenska Historien — sysselsatte sig Fryxell ganska
utförligt med de literära företeelserna2). Följande delar kunna
särskildt framhäfvas: IX (om Messenius), X (literaturen under
Kristina) XVIII och XX (literaturen under Karl XI), XXVI och XXVII
(literaturen under Karl XII), XXXII och XXXIII (literaturen
under Horn), XXXVIII (literaturen under frihetstidens midtperiod),
XLIII (literaturen under frihetstidens slutperiod, särskild
Swedenborg), XLIV (fortsättning, behandlande Ihre, Dalin m. fl.), XLV
(Fru Nordenflycht, Creutz och Gyllenborg samt Bellman). Redan
hans skildring af Swedenborg hade framkallat gensägelser, och
bans biografi öfver Bellman uppväkte en fullkomlig storm af ovilja,
som särskildt tog sig ett uttryck i Eichhorns motskrift Bellman
och hans senaste biograf (1879). Fryxell hade äfven här begått en
mängd faktiska misstag — ofta dock mindre betydande —, men
kritiken förbisåg, att arbetets syfte kanske i högre grad varit ett
praktiskt än ett historiskt. Den öfverdrifna och osunda
Bellmans-förgudning, som särskildt genom Atterbom blifvit satt i scen och
1) Såsom svar på de kritiker, detta arbete framkallade, utgaf författaren
Nya skolan, bedömd i nutidens press (1882). Mot Fryxells Bidrag hade redan
1861 en motskrift utkommit, författad af S. A. Hedin och hufvudsakligen
riktad mot Fryxells uppfattning af Geijer. För fullständighetens skull kan
nämnas, att C. S. Warburg 1864 i Svensk Månadsskrift offentliggjort en
synnerligen partisk uppsats Till Phosphorismens Historia. Warburgs utmärkt väl
redigerade tidskrift innehåller föröfrigt flera värdefulla bidrag till vår
kulturhistoria, särskildt under 1700-talet.
2) Äfven andra historiska arbeten kunna med skäl påpekas i denna
uppsats. Odhners båda arbeten — Sveriges inre historia under drottning Christinas
förmyndare (1865) och Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering
(1885; ännu blott första delen utkommen) — äro rika på literaturhistoriska
upplysningar. Sådana finnas, ehuru i mindre grad, i F. F. Carlsöns Sveriges historia
under konungarne af Pfaløiska huset (1855 — 85), och i det bekanta arbetet Sveriges
Historia, utgifvet på Hjalmar Linnströms förlag 1877. H. Hildebrand skall
i sitt ännu under utgifning varande arbete Sveriges Medeltid (1879 ff.) egna en
särskild del åt literaturen och konsten. Väl skrifna och innehållsrika äfven i
literaturhistoriskt afseende äro Ahlqvists skrifter, särskildt Konung Erik XIV:s
sista lefnadsår (1878).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
