Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 137
som — enligt Fryxells väl i det hela riktiga öfvertygelse —
skadligt invärkat på vårt folks moral, framkallade den gamle
historikerns alt för långt gående opposition. Denna strid har kanske
rigtigast bedömts i en uppsats, författad af signaturen X och
införd i Ny Svensk Tidskrift för 1883. Fria från all polemisk
tendens äro Bagges och Flodmarks gedigna forskningar om den
Bellmanska musiken. Den senares arbete, Bellmansmelodiernas
ursprung, först infördt i Svensk Musiktidning, utgafs särskildt 1882.
Den förres anteckningar läsas i Samlaren för 1881 *). Före Fryxell
hade Bellmans skaldskap öfvervägande ur ästetisk synpunkt,
tecknats af Gustaf Ljunggren i Bellmans och Fredmans epistlar
(1867). Tre år tidigare hade samme författare utgifvit Svenska
dramat, obestridligen det grundligaste och mest historiska arbete,
som den svenska literaturhistorien då kunde uppvisa2). 1873
började Ljunggren utgifvandet af det ännu ej afslutade arbetet
Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf IILs död, som genom
författarens samvetsgranna källforskning, lugna framställning och fina,
ästetiska omdömesförmåga med alt skäl räknas såsom det
yppersta arbete, vi inom literaturhistorien äga, Bland Ljunggrens
öfriga arbeten märkes hans sakrika, med värklig objektivitet skrifna
1) I Sohlmans Nordisk Tidsskrift (1852—53) förekommer en föga
observerad artikel Bellmansliteraturen. Samma tidskrift innehåller en afdelning Frågor
och Anmärkningar upptagande flera literaturhistoriska smånotiser af intresse.
2} 1820 hade Imnelius (eller Hammarsköld?) utgifvit en liten skrift,
kallad Anteckningar till svenska theaterns historia. En mindre del af detta ämne
hade utförligt behandlats af Rydqvist i Nordens äldsta skådespel (Skandia VII
och i Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. XIX). Om de folkliga beståndsdelarna
i det svenska skoldramat har J. A. Lundell sedermera skrifvit en uppsats,
bifogad författarens förträffliga upplaga af En lustig Comoedia om konung Gustaf then
första (1883). Inledningen till K. Fr. Karlsons upplaga af Darius innehåller
ock några literaturhistoriska upplysningar. Ganska läsvärda äro psevdonymen
Erik Lunds (C. J. Broberg) Blad ur svenska teaterns historia (Nu I) och O.
Strandbergs Gammalt nytt från Kongl. Theatern (Nu II). En eländig
kompilation, nästan alls intet berörande svenska förhållanden är Mankells
Medeltidens skådespel (1855). Den älsta uppsatsen rörande teaterns historia torde
vara C. G. Tessins Pro Memoria, hivad betänkligheter som kunde wara at
för-biuda swenska comoedier\ nu offentliggjord i Samlaren IV (1883). Af intresse
äro äfven G. J. Ehrensvärds Anteckningar om den svenska teaterns uppkomst^
intagna i dennes Dagboksanteckningar (1877).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
