Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 139
dersökt denna både språkligt och literaturhistoriskt märkliga skrift
samt påvisat dess utländska förebilder. Några smärre tillägg till
denna afhandling gjordes i Vitt. Hist. och Ant. Akad. Månadsblad
för april 1880. Nyblæus’ stora arbete Den filosofiska forskningen
i Sverige från slutet af adertonde århundradet (1873 ff.) faller väl
hufvudsakligen inom filosofiens område, men berör ofta äfven den
rena literaturhistorien. I de nu utkomna tvänne banden (det tredje
är ej afslutadt) behandlas bl. a. Thorild, Ehrensvärd, Leopold,
Geijer och Tegnér *).
Äfven vid Helsingfors universitet hafva framgångsrika
forskningar i svensk literaturhistoria drifvits. Den äfven såsom
kritiker och konsthistoriker utmärkte C. G. Estlander har i Finska
Vetenskaps Societetens Förhandlingar B. XVIII och i Finsk Tidskr.
1877—78 och 1880 infört några väl skrifna uppsatser (Lidner och
hans finska vänner, Lidners finska resa, och Ur Franzéns
brefväxling) Hans docens V. VASENIUS har i Historialinen Arkisto VIII
offentliggjort en synnerligen intressant uppsats om skalden Frese2).
En duglig afhandling är äfven A. HlELTS Några bidrag till
Auroraförbundets historia (1886). Dennes fader Otto Hjelt hade
1868 utgifvit en äfven för Sverge viktig afhandling om
Naturhistoriens studium i Finland under sjuttonde och adertonde seklet3).
1877 utgaf han en afhandling om Carl von Linné såsom läkare och
1) Före Nyblæns hade den flitige Hammarsköld i Historiska anteckningar
rörande fortgången och utvecklingen af det philosophiska studium i Sverige (1821)
tecknat den svenska filosofiens historia till den tid, då Nyblaeus’ arbete
vidtager. Arbetet berömdes af en så fin kännare som Geijer. Äldre är en
obetydlig disputation af Westmän De fatis philosophiæ in Svecia (1779), som afbröts,
när författaren hunnit till Gustaf Wasas tid.
2) I samma tidskrift (B. II) har S. G. Elmg-rbn infört det af honom funna
fragmentet af Konungastyrelsen, Klosterregler för Vadstena-nunnor och
invigningsformulär för klosterfolk. En uppsats öfver Mörk, författad af V.
Vasenius, lär inom kort komma att där tryckas. Hans uppsats om Frese förekom
i annat skick i Nord. Tidskr. 1884.
3) I samband härmed kunna påpekas Johan Gustaf Acrbls Tal om
läkarevetenskapens grundläggning och tilväxt vid rikets äjsta lärosäte (Vetenskaps
Akademiens præsidietal 1796), Wahlenbergs uppsats i Svea för 1822 Linné
och hans vetenskap samt Nordenskiölds Ett blad ur de svenska
naturvetenskapernas historia i Framtiden för 1877,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
