Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
Svenska Akademiens historia (1886). En del af hans talrika,
hufvudsakligen i rektorsprogram införda specialundersökningar
finnas sammanförda i Smärre skrifter*) (1872—81), af hvilka
hittills tre häften utkommit. Af öfriga literaturhistoriker vid Lunds
universitet märkas Ach. Kahl, känd genom det bekanta arbetet
Tegnér och hans samtida i Lund (1851; andra uppl. 1868), Th.
Lysander, som dels i Nord. Univ. Tidskr. 1857 skrifvit en
uppsats Om sagospelet Lycksalighetens Ö, dels författat en högst
upplysande lefnadsteckning öfver C. J. L. Almqvist (i sista bandet af
dennes Valda Skrifter), A. Friedländer, som 1884 utgaf en skrift
om Gustaf III som dramatish författare, E. RüNNQVlST, som 1882
utgaf en disputation om Euphrosyne2), och framför alt K. F.
SÖDERVALL, mest bekant genom den stora medeltidssvenska ordbok, som
f. n. utgifves af Sv. Fornskr. Sällskapet. I anledning af detta
sällskaps öfriga publikationer har Södervall i Sv. Tidskr, för 1873
lemnat en framställning af den svenska medeltidsliteraturen,
kallad Svenskt fornspråk och fornsvensk literatur. I en särskild
afhandling, Studier öfver konungastyrelsen, införd i Lunds Univ. årsskr,
för 1878—79, har Södervall på ett synnerligen grundligt sätt un-
1) Bland dessa kunna här anföras: Det nyromantiska i sagospelet
Lycksalighetens Ö, Tegnér och Oelenschläger, Tegnérs Epilog, Natursinnet i folkvisan,
Tegnérs Frithiofs saga, En nyromantisk skaldinna (Euphrosyne), Sången öfver Creutz,
Selma och Fanny, Några anmärkningar rörande Esaias Tegnérs bildspråk,
Skaldemötet i Lunds domkyrka 1829, några småstycken om Lidner, Thorild, Kellgren,
Nicander, Hammarsköld, m. ra. I rektorsprogram har Ljunggren dessutom
publicerat uppsatser om C. J. Lindegren (1879), Svea (1882) och Studier öfver
Runeberg (1883). Hans inträdestal i Vitt. Hist. och Ant. Akad. handlade om Den
nationella rörelsen inom Svenska Vitterheten år 1811 (Akad. Handl, 1880). I Nord.
Univ. Tidskr, förekomma några sedermera vidare utarbetade uppsatser, i den
tredje årg. Om det humoristiska elementet i Fredmans epistlar samt om de i dem
uppträdande personer och i den åttonde Johan Messenius såsom dramatisk
författare, I anledning af det nyfunna 1772 års manuskriptet af Bellman har
Ljunggren dessutom författad en uppsats, införd i Sv. Tidskr. 1872. En annan
Bellmansstudie finnes i Ny Illustr. Tidn. för 1867 (jämf. företalet till Bellman
och Fredmans epistlar).
2) En författare, hvilken studerat vid Lunds universitet, är A. Sterner.
Han utgaf 1887 i Link. Lärov, progr. en afhandling om Den svenska
hexametern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
