Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
sorgligt, att man svårligen skall kunna frikänna Beskow från
böjelsen att för vissa syften vilja förvrida fäkta, Vida högre står
BÖTTIGER, jämte Ljunggren vårt lands främste literaturhistoriker.
Hos honom är forskningens grundlighet förenad med
framställningens opartiskhet och behag. Bland hans monografier märkas
Samuel Ödmann, Johan Henrik Kellgren, Erik Johan Stagnelius, Nils
von Rosenstein, Bidrag till kännedomen om Leopolds tidigaste
skaldeförsök och Aurora-förbundet i Upsala1). Monografier hafva
dessutom författats af Svedelius (Olaus Petri, Erik Sparre ocb
Johan üpmar ek-Ro senadler), LJUNGGREN (Freese, Jemförelse emellan
Ehrensvärd och Winckelmann såsom konstfilosofer, Om Ehrensvärds
konstfilosofiska ståndpunkt. Vitalis, Om Tegnérs Frithiofs saga) och
C. D. AF Wirsén (Joh. Gabr. Oxenstjerna)2), Ypperst bland dessa
lefnadsteckningar torde Forsells grundlärda biografi öfver Erik
Benzelius vara3). Slutligen förtjänar Israel Hwasser att här
ihågkommas för sina — i Akad. Handl, dock ej intagna — min-
1) Bland Böttigers småuppsatser kan här anföras en i Frey för 1844.
Han visar där, att den bekanta kärleksvisa, som fordom tillskrifvits Erik XIV,
först senare öfversatts af Vivallius från ett tyskt, af Opitz författadt original.
2) Redan 1870 offentliggjorde Wirsén i Svensk Tidskrift en uppsats om
Claes Levijn, som i viss mån kan anses grundläggande för en rättvisare
uppfattning af nyromantiken i vårt land. I anledning af denna uppsats införde’
K. F. Werner några Anteckningar i Svensk Bokhandelstidning för 1870 (Jan.)?
innehållande en skarp gensaga mot Malmströms framställning af nyromantikens
historia.
3) Forsell har äfven utgifvit Valda Skrifter af Hans Järta (1882—83) och
inledt denna upplaga med en mästerligt skrifven biografi. Af literaturhistoriskt
intresse äro trenne af Järtas i detta arbete intagna afhandlingar, nämligen
Svenska lagfarenheten utbildning; Förbättring af lagskipningen i Sverige och
Svenska kyrkans yttre skick efter reformationen. Den juridiska literaturens
historia är föröfrigt ej synnerligen rikhaltig. Utom förut nämda arbeten kunna
här blott antecknas J. A. Posses Bidrag till Svenska lagstiftningens historia
(1850), Delldéns Bidrag till fäderneslandets laghistoria (Svea 1828) samt
framför alt inledningarna till Schlyters upplagor af våra medeltidslagar (Corpus
juris Sveo-Gotorum antiqui 1827—77). Äfven hans Juridiska afhandlingar II,
(1879) böra rådfrågas. Slutligen kunna här antecknas G. E. Klemming-s
Upplysningar och anmärkningar om Söderköpingsrätten (Vitt. Hist. och Ant. Akad.
Handl. N. F. V.) och Hjärnes Om förhållandet mellan landslagens båda
redaktioner (Ups. Univ. Årsskr. 1884).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
