Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 147
nesbilder af Fehr Hoffvenius och Olof Budheck, båda intagna i
Hwassers Valda skrifter (1868—70) *).
Ett rum bland svenska literaturhistoriker förtjänar ock den
visserligen som vetenskaplig forskare föga framstående
engelsmannen G. Stephens. Genom sitt lifliga intresse för nordens
äldre literatur har han värkat mer än mången med större
kunskaper och mera vetenskaplig anläggning. Tillsammans med G.
Hyltén-Cavallius utgaf ban den från forskningens nuvarande
ståndpunkt ganska otillfredsställande samlingen Svenska folksagor
och äfventyr (1844, 1849)2), som dock var det första mera
betydande försöket att bevara denna så viktiga literatur. Ett
motstycke därtill är BÄCKSTEÖMS för sin tid goda, men nu föråldrade
upplaga af Svenska folkböcker (1845, 1848)3). Stephens och
Hyltén-Cavallius’ aldrig afslutade samling Sveriges historiska och
politiska visor (1853) är mindre viktig. Intresset för våra under
upplysningstidehvarfvet ringaktade s. k. folkvisor vaknade först med
nyromantiken, och 18164) utgaf Atterbom i Poetisk Calender en
1) Biografier förekomma naturligen äfven i de flesta af våra äldre
författares Samlade eller Valda Skrifter. Några af dessa hafva annorstädes påpekats.
Här må ytterligare nämnas Carléns biografi öfver Bellman (i praktupplagan
af dennes Saml. Skr. 1861), S. A. Hedins öfver Blanche (i Saml. Arb. 1870—78),
Grafströms öfver Franzén (i Saml. Skr. 1867—69), Hellstenius’ öfver Geijer
(i Saml. Skr. 1874—75, suppl. 1876-77) med ett tillägg af A. F. Lindblad
Erik Gustaf Geijer som tonsättare, B. Norlings öfver Hammarsköld (i Humor,
och poet. Skr. 1882), Hedenius’ öfver Hvasser (i Valda Skr. 1868—70), Sanders
öfver Lidner (i Saml. Skr. 8:de uppl. 1878), Nybloms öfver Runeberg (i Saml.
Skr. 1870) och Nybom (i Saml. Dikter 1880), Ljunggrens öfver Orvar Odd (i
Valda Skr. 1881—82) och Strandberg (i Saml. Vitterhetsarb. 1877—78)
Eichhorns öfver Stagnelius (i Saml. Skr. 7:de uppl 1881), Beskows öfver Wallin (i
Vitterhetsarb. 1863—64), C. A. Forselius’öfver Vitalis (i Saml. Skr. 1873) och
Böttigers öfver Tegnér (först offentliggjord 1847, senast omtrykt i den ypperliga
af Elof Tegnér ombesörjda jubelfestupplagan af Esaias Tegnérs Saml. Skr.).
2) Öfvers, på tyska 1848 af Oberleitner.
3) Redan 1819 utgafvo L. Hammarsköld och Imnelius tre af våra
folkböcker under titel Svenska Folksagor,
4) Redan 1813 skref Hammarsköld en kort uppsats i Svensk
Literatur-Tidning n:r 12 Underrättelse om några gamla Svenska Folkvisor. 1817 innehöll
samma tidskrift en uppsats Strödda anteckningar rörande svensk folkläsning
(n:r 30 och 31).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
