Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrifter i Svensk Literaturhistoria. 153
Key, ehuru hans arbete Försök till svenska tidningspressens historia
(1883) måste anses såsom synnerligen misslyckadt1).
Som man kunnat vänta har Sverges literaturhistoria äfven
behandlats af utländske författare, men desses arbeten äga i regeln
för oss svenskar endast kuriositetens intresse2). Undantag härifrån
gör blott en eller annan undersökning såsom i främsta rummet
VON DER EOPPS skarpsinniga Zur deutsch-skandinaviscJien GeschicMe
des XV Jahrhunderts (1876), som vitnar om en för en utländing
rent öfverraskande kunskap om vår historiska medeltidsliteratur,
RENANS väl skrifna biografi La bienheureuse Christine de Stommeln3)y
delen af sitt otillförlitliga kornpilationsarbete Verldsliteraturens historia (1875
—76) meddelar Ahnfelt en öfversikt af den svenska literaturens utveckling.
Några literära småsaker hafva utgifvits af Th. Ekelund i Förbisedda blad (1880)
och Vittra skuggbilder (1886). En samling af kanske öfvervägande skönliterärt
syfte är Schöldströms Förbiskymtande Skuggor (1883). Af särskildt intresse
är den där införda uppsatsen Lars Johansson Lucidor, förut (1872) publicerad
såsom kuriositetstryck.
1) Äldre försök finnas, Redan 1752 utgaf Sepeliüs den obetydliga
disputationen De novellis historias. 1811 tryktes i Journal för litteraturen och theatern
(nr 37 ff.) en uppsats Kronologisk förteckning öfver svenska periodiska skrifter ifrån
deras upphof till närvarande tider (af Tholander). B. Rosenblads Några ord
om publicitetens uppkomst och öden i Sverige isynnerhet emellan 1719 och 1772
tryktes 1824. Två år förut hade utgifvits Strödda handlingar isynnerhet till
publicitetens historia i Sverige under de sistförflutna femtio åren. Ett därmed
sammanhängande ämne behandlades af Rydin i Om yttrandefrihet och tryckfrihet
(1859). Af synnerligen stort intresse är L. Bygdéns Några anteckningar
rörande censurväsendet i Sverige (såsom inledning till G. Benzelstjernas
Censorsjournal). W. E. Svedelius’ uppsats Om förföljelsen emot Castovius och Billberg
(Frey 1842) och R. M. Bowallius’ Bidrag till yttranderättens historia i Sverige
under envåldstiden (Frey 1842) samt Wieselgrens förut nämda biografi öfver
Hierta böra i detta sammanhang ihågkommas.
2) Några kunna här antecknas såsom Marmiers Histoire de la litterature
en Dänemark et en Suède (Paris 1839), 1841 öfversatt på italienska af Bardi;
Rühs’ Ueber die Schicksale der schönen Eedekünste in Schweden (Greifswald 1802)
och Schlözers Neueste GeschicMe der Gelehrsamkeit in Schweden (Rostock und
Wismar 1756—60). F. n. torde utländske läsare känna Sverges literatur
företrädesvis genom dansken Winkel Horns Geschichte der Literatur des
skandina-vischen Nordens (1880) och tysken Schweitzers Geschichte der altskandinavischen
Literatur (1886).
3j Denna biografi finnes i 28:de bandet af Hist. lit. de la France. Kort
förut hade Renan i Revue des deux Mondes för 1880 behandlat samma ämne
(Une idylle monacale au XIILe siecle). G. Eneströms uppsats Anteckningar
om matematikern Petrus de Dacia och hans skrifter (öfvers, af Vetensk. Akad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
