Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifter i Svensk Literaturhistoria. Af H. Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Skrifter i Svensk Literaturhistoria.
hvilken hufvudsakligen handlar om Petrus de Dacia, och Tafels
stora samlingar till en biografi öfver Swedenborg Documents
concer-ning the life and character of Emanuel Swedenborg (1875—77)l).
Geff-EO5TS ypperliga arbete Gustave III et la cour de France (1867; öfvers,
redan 1864 från Revue des deux Mondes, där arbetet först
publicerades) är väl egentligen ett rent historiskt arbete, men innehåller
förträffliga literaturhistoriska karaktäristiker. I främsta rummet göra
naturligen danska och norska författares arbeten undantag från d&n
nyss uppstälda allmänna regeln. Bland de senare böra särskildt
uppmärksammas GUSTAV STORMS Sagnkredsene om Karl den store og
Didrik af Bern (1874) samt uppsatsen Om Euphemiaviserne (Nord.
Tidskr, for Fil. og Ped. N. R. I). De resultat, till hvilka den både
lärde och snillrike författaren kommer, hålla kanske ej alltid stånd
inför kritiken, men i hvarje fall äro hans undersökningar
synnerligen väckande. Ett viktigt arbete är äfven P. A. Munchs Om
küderne til Sveriges historie i den førchristelige tid (först trykt
1850, omtrykt i Munchs Saml. Afhandl. II), ett i flera fall
banbrytande arbete. En oundgänglig uppslagsbok för hvar och en, som
sysslar med medeltidens och reformationens personalhistoria är L.
Daaes Matrikler över nordiske studerende ved fremmede
universitet, af hvilket arbete det första häftet utkom 1885. Mindre
tillfredsställande är däremot Daaes Hvem er förf ätter til digtet
Que-relœ svedicce (Hist. Tidskr. III, äfven separat 1875), hvari han
tillägger Erik XIV författarskapet af denna latinska smädedikt.
Till norske vetenskapsmän, hvilka gjort sig förtjänte om svensk
literaturhistoria, kan man måhända ock räkna den frejdade
språkforskaren S. Bugge, hvilken genom sina snillrika undersökningar
af den viktiga runinskriften å Rökstenen (Ant. Tidskr, f. Sv. B. V.)
Förh. 1885 — 86) sysselsätter sig blott med Petrus de Dacias danske namne.
Däremot skildras den svenske författaren i Wollbrsheims Das Leben der
ek-statischen und stigmatischen Jungfrau Christine von Stommeln (1859). I Qüétifs
och Echards stora arbete Scriptores ordinis prœdicatorum (Paris 1719) finnas
naturligen äfven biografier öfver de svenska dominikanermunkar, hvilka utmärkt
sig som författare.
1) Samme författare skref i Framtiden för 1870 en kort uppsats om
Swedenborg, naturligen från den s. k. nya kyrkans synpunkt. Uppsatsen är ytterst
egendomlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
