Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antoine de Beaulieu. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antoine de Beaulieu. 7
ning af hvad han mäktat åstadkomma. Några år derefter, d. 30
Nov. 1642, då pfaltzgrefven Johan Kasimirs dotters, Kristinas,
förmälning med markgrefven Fredrik af Baden-Durlach firades,
uppfördes på slottets teater »Le Ballet du cours du monde1)». Att
äfven denna anordnats af Beaulieu, veta vi, enär han några dagar
förut från Kammar-Kollegium reqvirerade 1040 daler s. m. utom
de 300, som förut för denna ballett blifvit utbetalda. Då han
tidigt en morgon infann sig på slottet hos räntmästaren Ludvig
Fritz för att erhålla penningarna, svarade denne, att han vakat
hela natten i anledning af att eld utbrutit på slottet, och då ingen
fans, som kunde lemna Beaulieu penningarna, bad räntmästaren
honom återkomma följande dag, men ballettmästaren »morrade och
kallade räntmästaren en svensk hund, samt anföll honom med sin
käpp, som den andre parerade med en eldgaffel». På regeringens
yrkande förliktes omsider de båda mästarena.
Den s. k. »Stora Balletten», som afslutar nyssnämda
divertissement, länkar detta tillsammans med de Stjernhjelmska balletterna,
der denna aldrig saknas, och ger oss sålunda en antydan om
slägtskapen mellan dessa och dem, hvilka på ett eller annat sätt
genom Beaulieu infördes från Frankrike till Sverige. I Frankrike
utgjorde vid denna tid balletter hofvets älsklings-nöje, hvaråt både
Ludvig XIII och Ludvig XIV offrade betydliga summor. Den förre
författade till och med sjelf texter till dem. De strängare regler,
som nu började tillämpas på det egentliga dramat, skilde detta
allt mera från balletterna, i hvilka den sceniska lyxen så mycket
rikare utvecklades. Från Italien kommo »arkitekter och mecanici»
till Paris, der de i Tuilerierna inredde en särskild lokal, »La
Sälle à Machines», hvarest balletterna uppfördes. Hofvet i
Stockholm följde, såsom vi skola se, detta exempel.
Det var i rätta stunden Georg Stjeknhjelm från sina
tjenstebefattningar i Livland återvände till Stockholm 1642. Smaken
1) Under föreställningen nedramlade musik-läktaren. Musikanterne voro
klädda i kostymer af taft, hälften bleu-mourant, hälften citronfärg. Dessa
nyanser återgåfvo helt visst de svenska färgerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
