Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antoine de Beaulieu. Af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Antoine de Beaulieu.
för den fremmande vitterhetsart, som nyss gjort sitt inträde vid
svenska hofvet, hade just då hunnit alstra längtan efter, och vi
kunna säga behofvet af att få densamma införd i Sveriges egen
litteratur. För sjelfva hofvet och de bildade kretsarna voro väl
ballett-texterna på franska och tyska språket njutbara, men till
dessa lustbarheter lemnades äfven allmänheten tillträde. Så
omtalas t. ex. att då 1652 på drottningens födelsedag Urbain Chevreaus
ballett »Les Liberalites des Dieux» uppfördes, tillströmmade så
mycket folk, att »trängseln blef större än vid kröningen» och att
de kungliga personerna med största möda sluppo in i salen, och
då sedermera nöjena någon tid försummats och drottningen, enligt
Messeniska libellen, frågade sin kammartjenare Johan Holm hvad
folket i staden hade att säga, svarade denne, att »man fann tiden
tråkig, sedan drottningen ej mera dansade några balletter». —
Folket hade börjat ropa på skådespel.
Den unga drottning, som snart skulle bestiga Sveriges tron,
var utkorad till vetenskapernas och vitterhetens beskyddarinna.
Det var så naturligt, att Kristinas tidehvarf, ännu belyst af hennes
faders minne, skulle komma att bilda epok i våra vittra häfder.
De franska balletterna, huru intresselösa de sjelfva än kunna synas,
egde ett obestridligt inflytande på den nya svenska vitterhetens
daning, och låter man Stjernhjelm behålla sitt namn »den svenska
vitterhetens fader», så må ock en stråle deraf draga fram den
franske ballettmästarens ur glömskans mörker. I festlig dans var
det, som sånggudinnorna, »nu först lärande dichta och spela på
svenska», trädde upp på den svenska parnassen.
Under de första åren synes Beaulieu hafva ensam anordnat
och inöfvat balletterna. Den kunskap härom han i sitt hemland
inhemtat, var till en början tillräcklig; hans smak beundrades och
belönades och hans kännedom om hit hörande litteratur kom
Stjernhjelm väl till pass, då denne erhöll uppdrag att bearbeta
eller författa de svenska texterna, dem Beaulieu sedan skulle sätta
i scen. Men fordringarna växte. Likasom i de trenne förnämsta
Stjernhjelmska balletterna, Then fångne Cupido, Freds-afl och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
