Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Heysig-Ridderstjerna. I. Af E. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Johan Heysig-Eidderstjerna.
erhållandet af denna plats? med hvilken han i bref af d. 22 Juni
1677 *) till den berömde läkaren Gustaf Lohrrnan förklarade sig
vara mycket belåten, stod han efter all sannolikhet i
tacksamhetsskuld hos denne, hvilken var gift med den unge Huswedels syster
och hvilkens bekantskap han utan tvifvel gjort i hans svågers
Olof Rudbecks hus i Upsala. Ehuru han från början ej ämnat
stanna mer än ett år i Stockholm, lät han dock öfvertala sig att
behålla konditionen ända till September 1677, då han återvände
till universitetsstaden, »sina studier och så något at förbättra, som
nu en temmelig tijdh hafva öde legat». Orsaken till att han ej så
som han velat kunnat till egna studier använda den tid, som
ej upptogs af hans lärjunge, yppar han själf i det ofvannämnda
brefvet till Lohrman, då han säger: »Ty med mig är det så fatt,
att jag af så många minna vänner blifver ansökt, at giöra dem någon
tjenst, den ena det, den andra något annat. Hvilket mig i mitt
informationskall stunnom intet lijtet skadar. Och jag alltså med det
första tillsee måste, att jag uhr denna staden kommer til Upsala, så
kunde the intet lijta så mycket til mig». Detta förhållande bekräftas
af hans vänners bref, hvarur framgår att han, som naturligt var,
isynnerhet var en förmedlingslänk mellan Schefferus och bägges
gemensamma vänner i ärenden till största delen af literär art.
Så skrifver t. ex. Laurentius Normannus2) den 26 Aug. 1676
1) I egenhändig copia i Palmsk. Saml. JW XV. Tora. XXII Suppl. P. III.
På tal om sin condition säger han här bl. a.: »Jag erkenner och med all
tack-samheet den godheet, som mig uthaf hans Fru moder alltidh wederfares, i det
hon inte allena den wanliga fromheet mig dageligen hafwer erfara låtit, uthan
och stunnom någre särskilte wälgerningar bewijst hafwer.»
2) Om denne, med hvilken han städse var nära förenad, skrifver han i det
ofta citerade brefvet till Lohrman på tal om en del »epitaphia» o. d., som han
medsände: »Det Latinska, som L. N. R. står under, har Laurentius Norman en
af mina goda wenner skrifwit på min begiäran, ty i wåhras wänte man H;s M:tt
hijt uthur Skåne, och då hade denna öfwerskrift skola kommit på porten, som
her widh Stoorkyrckan opbygdes. Dhe 2 disticha hade skolat komma med
för-gylte bokstäfver under den stoora hästen, som här giöres hoos konungens
Bilt-huggare, hwarpå hans May:tt sitter uthuggen medh en bahr wärja i handen.
Den stora skrifliten hade skulla trykz med gyllende bokstäfwer för sig allena.
Men effter H:s M;tts ankompst upskiötz och sielfa porten intet är färdig worden,
är ock desse skriffter tillbaka blefne. M. Norman ärnar nu snart resa uth, ser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
