Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utdrag ur Atterboms bref till Lindblad. Af M. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 Utdrag ur Atterboms bref till Lindblad.
ningar och illusioner, af hvilka jag nu äger ingen qvar — utom
den enda som ännu icke alldeles velat vika; nämligen att jag har
någon smula talent, och att denna en gång skall af en insigtsfull
och ädelmodig domare vitsordas för hvad den är, med tillägg, att
jag deraf gjort allt hvad kunnat göras under en sammanfattning
af alla de för dess utveckling mest ogynsamma omständigheter.
För att förtjena detta omdöme, men visserligen ännu mera för
att lemna under och bakom mig (så vidt som möjligt) alla det
dystra närvarandes skyar, genom en ny
»Ritt in;s alte romantische Land»,
har jag beslutat, att genast efter min ankomst till Steninge kasta
mig in i en större composition. Det leker mig i hågen, att göra
Fågel Blå färdig. Också har jag i sinnet en plan till dramatisk
behandling af Sigurds-sagan — sjelfständig, ehuru i åtskilligt sam-
manträffande med Fouquet. Tillåtes mig utgifva dessa båda, till-
lika med en ny och förbättrad (d. v. s. förkortad) upplaga af Lyck-
salighetens Ö, samt några ännu återstående lyriska småsaker, så
synes jag hafva gjort till och med något mer än billigtvis kan
fordras af en person i min ställning; en person, visserligen — så-
som Geijer förevitat mig — alltför mycket spärrad inom sina egna
föreställningar, men till största delen af det skäl, att jag, från
hvarje sökande utom mig efter jordmån, ljus och värma, städse
blifvit med hån och kyla till dem återförvisad.
Likväl — i trots af allt detta, skall. jag ännu göra ett par
försök till någonting vackert. Hvarken skällsord eller björnsmek-
ningar skola derifrån hindra mig.
»Das war kein Heldensttick, Octavio! —
Da steh’ ich, ein entlaubter Stamm! Doch innen
Im Märke lebt die schaffende Gewalt». —
Så talade en Hjelte. Jag är det icke, men hålla ut skall jag.
Ur-felet, ur-dumheten var, att jag någonsin lät trycka en rad. Nu
måste jag låta trycka mera. Hufvudsaken är föröfrigt, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>