Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atterbomska ungdomsdikter och Atterbomska reminiscenser. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbomska ungdomsdikter och reminiscenser. 19 ~|
»Den Krimska Werther» i n:o 83 för 1806), hvartill bland annat
komma polemik och — con amore berättade fruntimmershistorier
i tidens naiva ton. I n:o 101 har man aftryckt Tegnérs »Nelson
och Pitt» utan att uppgifva källa och författarnamn.
Jag upptager först de tvänne dikter, som lektor Frunck påträffat
(n:ris 20 och 26) och aftryckt i sina »Bidrag etc.» utan att likväl
därstädes ingå i den märkliga literaturhistoriska analys, till hvilken
särskildt den första utaf dem inbjuder. För poemens täxt hänvisar jag
till Fruncks bok, sidd. 42—44. Det är bekant, hur bland de unge
aurorabröderna endast Atterbom och Elgström — men de också
fullständigt — från början ansetts hafva alldeles hållit sig
oberoende af föråldrade literära mönster. Äfven Atterboms äldsta,
hittills kända dikter äro rent nyromantiska, utan spår af denna
successiva brytning med en äldre skola, hvilken tydligt låter påvisa
sig till exempel hos Stagnelius och Es. Tegnér. Man har
visserligen känt en tid, om än ingen poesi från densamma, då
Atterboms vetgiriga ströftåg på literaturens mark föga sträckte sig utom
den akademiska lustgården. Det motto han tog sig vid sitt
inträde i V. V. var ju ur Valerius, fastän å andra sidan så
betecknande för Atterbom själf som ett ställe ur en »akademisk» poet
gärna kunde vara (se Böttigers afh. om Auroraförbundet i Sv.
Akad. Handl. fr. 1796, del 49). Men snart växte Atterbom ifrån
Valerius och blef som bekant missnöjd med förbundsbrödernas
gärder åt den psevdoklassiska smaken, ja sökte förgäfves
genomdrifva en punkt i stadgarna, enligt hvilken intet stycke i valerianskt
manér finge inom sällskapet upptagas till pröfning.
I det första af de poem, som Frunck offentliggjort, röjas
ännu hos den revolutionära skolans egen chef tydliga spår af just
den psevdofilosofiskt-moraliserande riktning, som han och hans
skola inom kort så radikalt skulle bekämpa. Ja, poemets titel
»Öfver hoppet om ett tillkommande lif» låter oss ju endast förmoda
en af dessa didaktiska prisskrifter, som då ofta insändes till svenska
akademien och där vunno pris. I stil, språk och målningssätt
framträder brytningen. Här finnas väl redan, fastän i ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
