Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bidrag till lösningen af frågan: Hvem har författat Guds Werk och Hwila?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spegels egna ord [1] icke är författadt eller öfversatt af honom,
tvenne tillfällighetsdikter från åren 1680 och 1679 samt ett
»Elogium Spegelianum» af J. H. Sivers. Slutligen har år 1856 f. (i
tidskriften »Den Christelige Folkvännen» 1 årg. utg. af B. J.
Glasell) i Göteborg utgifvits ett omtryck af »Guds Werk och Hwila»
ensamt.
Ehuru detta mycket omskrifna poem i de två första upplagorna
icke var försedt med något författarnamn [2], har man i allmänhet
aldrig tvekat tillerkänna Haqvin Spegel det samma. Ej heller har
något tvifvelsmål framkastats i tryck förr än af G. E. Klemming,
som i Samlaren årg. 1883 sammanstält åtskilliga äldre, handskrifna
vittnesbörd om att den egentlige författaren eller — rättare —
svenske bearbetaren vore ingen annan än Lasse Lucidor, åtminstone hvad
de sex första skapelsedagarne beträffar, hvilka Spegel sedan skulle
hafva öfversett, förbättrat och tillökt [3]. Af tidens sätt vid böckers
[1] Dikten hade funnits bland Spegels till Linköpings bibliotek skänkta
manuskript och troddes derför vara skrifven af honom; enligt en i Westinska
handskriftsaml, å U. B. befintlig afskrift af ett bref från Spegel (se Samlaren
f. 1882 s. 15), säger han att den icke var af honom, utan blott en öfversättning,
verkstäld år 1676 af »en Feltpräst» från några verser, hvilka han funnit »hos
en kyrkoherde i Skåne, som ock sade dem vara skrifne några år tillförene af then
bekanta Poeten Kingo»; Spegel, som bedragits af mystifikationen i titeln och
derför tror att »inventionen är af en spansk Jude», hade blott gjort några
rättelser i fältprestens öfversättning. Såsom J. Paludan i
»Renaissancebewægelsen i Danmarks Literatur» (s. 365 ff.) utreder, är poemet icke författadt af
Kingo, utan af den bekante pasqvillanten Jacob Vorm, som blott hemtat ideen
dertill från Balthasar Schupps »Regenten-Spiegel», en allvarlig, ej satirisk
betraktelse på prosa, och roat sig med att utstyra det med en mystisk titel.
[2] Westén i Hofcleresiets Historia och efter honom Håhl i Linköpings
Stifts Herdaminne uppgifva G. W. o. Hw. bland de skrifter, som utkommo med
signaturen Hq. Sp. Detta är emellertid origtigt beträffande de två första
upplagorna; först i den sammansatta upplagan af år 1711, som Westén tydligen
icke känt till, utsattes signaturen på den sist tillagda skriften (härom vidare
nedan).
[3] I originalmanuskriptet till G. W. o. Hw., hvilket Spegel i en
förteckning på hvad som af honom lemnats till Lkpngs bibl. kallar »det första
renskrifna exemplar af Guds verk och hvila», äro öfverskriften, dedikationen, de
inledande verserna, en mängd marginalanteckningar m. m. skrifna med
Spegels stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1891/0063.html
