Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från C. J. L. Almqvist till A. F. Lindblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrifver. — Mitt eget stora, största och ohjelpliga fel är att jag kan
ingenting rigtigt. I detta fall är jag lik Rousseau och Thorild,
hvilka också kunde rakt ingenting. Det vill med andra ord säga:
att jag kan det enormt väl; men icke utan i följe med millioner
fel. Huru skall detta kunna hjelpas? Jag begriper det icke. Det
är ett — något stort Etwas, som hänför mig: — af nöje, af
odödligt nöje sysselsätter jag mig dermed, när jag får, och jag skrifver
derom så som jag kan. Sedermera har jag en utomordentlig
djerfhet — kanske du hellre vill kalla det oförskämdhet — både i tal,
skrift och umgänge, vid tillfällen då det gäller nemligen.
Hvarför? Jo, ty jag tycker det är strunt alltsammans, och jag fruktar
ej det allra ringaste. Dessemellan, åter, är jag ett Noll, alldeles
ett Noll. — Jag försäkrar dig uppriktigt och utan allt skryt, att
det skulle kosta mig ganska litet att bryta sönder allt hvad här
fins både i politik, estetik, seder och annan nomenklatur,
hvartill icke mer någon verklighet finnes. Kanske kommer jag också
att göra det om Gud vill. Men kanske kommer jag också i
stället blott att klippa en korthäst åt din lilla Per.
På det hela är det sannt som du säger i ditt bref, att jag vill
roa mig. Men var billig och betänk, att jag har haft mycket
ledsamt, och får kanske ännu mer. Vore jag så väl inrättad som du
och alla mina bekanta, så skulle jag kanske aldrig hafva rätt
roligt, och till ersättning aldrig rätt ledsamt. Men nu är det som
det är, och jag kan tillsvidare icke hjelpa det.
Du umgås med Prinsen på samma musikaliskt förtroliga fot
som förr, och det är bra. Men om du vore en hygglig menniska
så skulle du derjemte ta alla tillfällen i akt att beskrifva mig för
honom såsom en förträfflig varelse, med ett ord såsom en person
hvarförutan Sveriges rike omöjligen kan ega bestånd: såsom en
person, slutligen, som ifall han icke nu får någonting, fast
beslutit att resa ur landet och gifva sitt på en gång otacksamma och
ledsamma fädernesland dj—n. Men allt detta säger du Prinsen
lika litet som jag ber dig derom. Farväl bästa broder! helsa din
Sofi och alla dem, som händelsevis tänka på mig. I morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
