Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första reformationsskrifter och deras författare. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra första reformationsskrifter och deras författare. 55
feidig genom gerningana..... Och tå man förstår hans ord
widh thetta sinnet, så kunna the well blififua bestondande medh
S. Pauli lärdom, och hela scrifftenne, men emoot honom, som them
annorledes förstå wil setter man Paulum och hela scrifftena, som
tå högre moste reknat warda». Härpå tror jag således icke att
någonting kan byggas.
Lika litet kan jag godkänna det argument mot Laurentius
Andreæ, hvilket professor Schück finner i hans antagna stora
ålderdom, då nya testamentet utkom äfvensom hans förmodade brist
på tillräckliga kunskaper för öfversättningsarbetet. Om han enl.
prof. Schücks antagande var omkring sjuttio år vid reformationens
utbrott, så bör han vid sin död hafva varit omkring hundra, hvilket
ju visserligen icke är omöjligt. Men han må hafva varit lika
gammal som Methusalem, så är det säkert att han var konungens
kanslär ända till 1531 således under fem år efter att nya
testamentet utkommit. Och så pass vigtig och fordrande var väl ändå
denna plats, att ej dess innehafvare kan hafva varit en orkeslös
åldring. Om dessutom som är att förmoda öfversättningen påbörjats
åtskilliga år före 1526, så måste det erkännas, att detta argument
ej får tillmätas någon betydelse. Om huru lärd eller olärd
Laurentius kan hafva varit veta vi heller just ingenting. Han skref i
alla händelser ej sämre latin än andra svenskar på denna tid, och
vi veta, att han gjort som det tyckes tämligen vidsträckta resor
utomlands och till och med kommit ända till Rom. Att dessa resor
varit studieresor behöfver ej betviflas. Då öfversättningen, som
jag förut yttrat, ej. heller i någon märkbar grad är gjord från
grekiskan, så torde häruti intet hinder ligga att antaga Laurentius
Andreæ som öfversättare.
Af de två historiska auktoriteter, som prof. Schück anför till
stöd för uppgiften om Olavus Petri som öfversättare, behöfver det
väl knappast spillas några ord på Rostock-professorn David
Chy-træus’ uppgift så lydande: »Cum qvidem Olaus, Holmiæ episcopus,
inter cæteros pietatis præclaræ labores, Biblia sacra primus in
Sue-cicum sermonem transferri et typis stanneis Holmiæ exprimi ac in
omnia regni templa distribui curaret».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
