Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck.
Gatskrikar’ som will ha så det spijsar
Säljer en hop med Fikanterij,
Kiära Far kiöp en wacker ny wijsa,
Säijer han, hör hwad skiön melodij?
Ty rätt så här skall man henne sjunga:
Trall trall trall.
Hufvudorten för visornas kolportering har väl under nästan alla
tider varit Stockholm. Någon bestämd statistik kan emellertid icke
upprättas förr än från och med 1700 talets senare del; dessförinnan
utsattes sällan tryckort eller tryckeri (oftare tryckår). Att
emellertid en stor del af de visor, som under 1600-talet utkommo tryckta
»i Åhr», — från 1500-talet har man få skillingtryck i behåll —
härstammade från Reusnerska, Meurerska och Keyserska
officinerna i Stockholm samt väl äfven från Curios och Keyser d.
y:s i Upsala, får ju anses sannolikt. Men utom dessa vår
litteraturs hufvudcentra framstodo redan nu längre eller kortare tider
tryckerier i Linköping och Westerås samt Kalmar, Norrköping och
Jönköping. Från Kalmar har man jemförelsevis många visor med
utsatt tryckort och -år, från 1620- och 1630-talen, således tryckta
hos Christopher Günther, hvilken omkring tio år idkade
boktryckerirörelse der och sedan (1635) flyttade den till Linköping. I
Norrköping och Jönköping, hvarifrån visor utgåfvos i synnerhet på
1680-talet, hade tryckerierna ej heller långvarigt bestånd under detta
århundrade. En David Kämpe, som en kort tid hade tryckeri
i Norrköping, derefter några år i Lund och sedan i slutet af
1600-talet i Stockholm, synes särskildt lagt sig på skillingtrycket och
uppträdde äfven någon gång som författare1). Från Linköping har
man efter Günthers tid en mängd vistryck från 1600-talets senare
del, då Daniel och (sedan) Abraham Kempes tryckeri der
florerade (till 1715). Den nitiske biskop Spegel uppmuntrade
mycket detta tryckeri, och det är icke osannolikt, att Spegel utvalde,
kanske också stundom författade särskildt de andliga visor, som
derifrån utgingo. I Westerås hade under århundradets förra del
1) T. ex. vid jubelfesten 1693, då han utgaf en »Swea Frögdesång» i
visformat; se Samlarens extra häfte 1893 s. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
