Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Arvidis Manuductio. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Andreas Arvidis Manuductio.
gången den källa, som gifvit stoffet till hela hans prosodiska
afdelning: Ex Bhythmologica Daniea MSC} Epitome brevissima sic
selecta et digesta per Johannem Michaelium Corvinum1). Detta
utdrag, det enda vi hafva kvar af den framstående kritikern Hans
Mikkelsen Ravns poetik gaf Arvidi indelningen af Echot i tvänne
slag: veræ och nothæ, — verkliga echon och blott rimmade
genljud2).
Arvidis tredje kapitel »Om orden, huru thet Swenske
Poe-terij med them umgåår, och först om theres Elegantia, Sköuheet
och Härligheet», motsvarar Opitz sjette, och är liksom detta en
samling af språkliga och stilistiska regler men utom Opitz har
Arvidi här starkt användt den motsvarande framställningen i Ravns
Kythmologia (Cap. III, 4 leges). Utgångspunkten är diktionens
klarhet och renhet, och liksom Opitz berör Arvidi först och främst
frågan om det litterära språkets ställning till dialekterna. Men än
närmare än Opitz följer Arvidi här Severin Pavelsen. Ehuru det i
Danmark också finnas — skrifver denne — »adskillige Provincier
til under Cronen, böra dock böcker skrifvas på Siælands maal, som
er hos oss ligesom dialectus communis». På samma vis
rekommenderar Arvidi det mål, som talas i de landskap, »som mitt i
Sweriges rijke belägne äre och med ware förswenskade Biblijs
närmast komma öfwerens». Men i fråga om dialekterna är han —
som Ronsard — villigare än Opitz och Pavelsen. Det som är
»reent och purt» hos dem kan också brukas. Särskildt måste
landsmålet användas »ju^ijwtfœç» t. ex. när i komedier införas
»Dale-karler eller Smålandsbönder». I denna vändning som ej kan ses
i källorna3) ligger väl en erinran af de många bondscenerna i
tidens skoldramer och andra skådespel.
1) Soræ 1649.
2) Schottelius använder också de lämpligare namnen »Heines Echo und
Rei-mendes Echo» Buck v. d. Teutschen Reim oder Verskunst. Wolffenb 1645. III:
9, s. 249.
3) I sitt. fullständigare arbete: Prosodia Daniea eller den Danske
Riim-kunst har Sev. Pauelsen en likartad anmärkning om dialekten i Comedien (enligt
Nyerup-Rahhek Bidrag til Den Danske Digtekunsts Historie II, XLI), men detta
arbete utkom först 1671; i hans mig tillgängliga Synopsis nämnes intet derom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
