Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmus Nyerups svenska brefväxling. Af K. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rasmus Nyerups svenska brefväxling. 137
Hammmarsköld fann i alla afseenden en alltför tidig död. Han
undanrycktes sin familj på en tid, då den bäst behöfde honom, och
Litteraturen, då man borde hoppas, att passionerna lagt sig eller åtminstone
tilläto honom att med mera sans och måtta föra Kritikerns penna — med
ett ord att i någon mån godtgöra hvad han felat, hvaribland jag
hufvudsakligast räknar hans ringa delikatess att i utländska Journaler1) nedsätta
och anfalla — samt icke sällan (som fallet är med flere vare Författare)
factiskt osannt afskildra sitt fosterlands litteratur och författare. Han
hade ock om han lefvat, utgifvit en ny upplaga af sin svenska vitterhets
Historia, hvari, som jag ined visshet vet, han om flera författare ändrat
sina omdömen, hvilka så mycket — och alltför mycket — bestämdes af hans
personliga förhållanden till dem han bedömde. Jag förvarar bland mina
papper Recensioner af honom öfver mina arbeten från tiden af hans
välvilja för mig, som, om de stäldes vid sidan af hans senare omdömen, skulle
lemna märkvärdiga bidrag till den menskliga svaghetens historia, om den,
beklagligtvis ej vore rik nog dem förutan. Han var emellertid en
arbetsam man (för att nyttja hans egen benämning i sitt sista arbete — en
Dagsverkskarl i Literaturen) och ehuru hvad han utgifvit af egen
komposition icke kan öfverlefva honom, såsom röjande alltför mycket slarf —
äfven i executionen — äro vi dock honom förbundna för hvad han utgifvit
af andra, t. ex. Stjernhjelm, Stagnelius, Boman na. fl.
Professor Bibergs arbeten lara vi snart få af trycket. Han var en
af våra största tänkare och Lärda, men hans stil var tung och icke alltid
klar, så att jag tviflar på att Publiken skall understödja företaget.
Egendomligt nog kom detta bref först Nyerup i handom ett
år senare — i Novbr 1828 —. Han tackar i svarsbrefvet 7
December 1828 för »Sulioterna», som han väl icke har kunskaper till
att bedöma såsom ästetiker och dramatiker, men om den rika
historiska apparaten vågar han hafva en mening och den är att
de bifogade upplysningarna och anekdoterna ur grekiska
befrielsekrigets historia äro i högsta måtto förträffliga och instruktiva.
»Det er som det bör være: et saadant historiskt Ökuespil kunde
ikke komme fra nogen anden end den ypperste Philhellen i Sverige,
og jeg gratulerer af inderste Hjerte».
Den 9 Januari 1829 svarar Wallmark:
Ett oblidt öde här förföljt mina Sulioter, ty då ett Bref på sex dagar
denna tiden framkommer; då med Sjölägenhet sommartiden tre dagar behöf-
1) Molbechs Athene, Hermes o. fi. (Wallmarks egen not).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
