Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmans-minnets innebörd. Af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Bellmansminnets innebörd.
och förmåga af lyftning å den andra, njutningslystnad, men äfven
glad förnöjsamhet med det lilla, andlig hårdhet, men ock det
mjukaste sinne för natur och musik, samt framför allt genom den
egendomliga blandningen af dessa motsatser en lycklig fallenhet för
den särskilda, nordens folk tillhörande sinnesriktning, som man
kallar humor. Här beröra vi ett af hufvudelementen i Bellmans
konst, men vi gå förbi det en stund för att uppsamla ännu några
vigtiga insatser, innan vi sammansluta det hela. Jag anmärker till
sist blott i afseende på denna punkt, att det är just den märkliga
blandningen af motsatta egenskaper hos de Bellmanska figurerna,
som gör, att icke blott alla sanna svenskar hålla af dem, utan att
de äfven kunnat bli allmänt menskliga och t. ex. med verklig
förtjusning uppfattas af våra grannar danskarne, samt att äfven
tyskarne åtminstone försökt, om ock tillsvidare med tvifvelaktig
framgång, att tillegna sig dem. Att finnarna älska Bellman, är ej
underligt, ty han är lika mycket deras som vår.
Men nu gäller den frågan: hvad är det för en trollmakt, som
gjort detta underverk och sammansmält dessa motsatser till något,
som höjt sig öfver den vanliga nivån och omskapat dessa »fula
gubbar» och lättsinniga qvinnor till ett slags ideal? Ja, det är helt
enkelt Bellmans snille, hans genialiska personlighet, som varit den
härd, i hvars eld de ej blott sammansmält och blifvit ett, utan
genom sammangjutningen förädlats. Det svåraste af deras
naturliga råhet har sofrats ut som slagg, och nätt och jämt så mycket
deraf i skaldens bästa sånger bibehållits, som behöfts för att göra
dem inom deras rymd till lefvande individer och — låtom oss
utsäga det! — till ideala individer, till lefvande väsen af jordisk
och ganska låg art, men genom skaldens konst höjda, utan att
göras orimliga, till ett slags humoristiska förebilder af det
jordiska, menskliga lifvet, till typer, som på lägre och högre stadier
komma igen, efter olika förhållanden ändrade, men dock
igenkänliga, alltid sanna, så att vi vore färdiga att utropa: i deras kläder
hade vi gjort på samma sätt! Det är denna, så att säga, andliga
proportionalitet, denna perspektiviska öfverensstämmelse med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
