- Project Runeberg -  Samlaren / Sextonde årgången. 1895 /
32

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 Bellmansdikten i Banmark.

svenske idyllsångaren1). Men af större betydelse än i lyriken vardt
Bellmansdiktens inslag i den nya dramatik, som J. L. Heiberg
inaugurerade och som Hertz och andra fortsatte: dansk vådevill

Heibergs vådevilldiktning dagtecknas från år 1825. Den
utgjorde i viss mån en aflägg af den franska vådevillen. Men i den
franska vådevillen är det musikaliska elementet icke så noga
förenadt med dialog och situation som i den danska. Och, yttrar en
dansk vådevillist (Bögh) rned skäl, »allt det egendomliga som
åtskiljer denna från sin franska förebild och hvarje annat slags
sångspel, framtonandet af det musikaliska elementet, är Bellmans
uppfinning. I de franska vådevillsångerna har musiken så föga att
göra, att den så till sägandes ej får komma upp på scenen utan
får stanna i orkestern, under det skådespelaren reciterar sina
epigrammatiska vers.–––––I den danska vådevillen äro sångerna

icke en lös prydnad utan en del af kroppen och musiken den själ,
som upplifvar denna — den kan hvarken borttagas eller ombytas
utan att man tager lifvet af stycket. Denna innerliga, icke
mekaniska utan kemiska förening mellan ord och toner lärde Heiberg
af Fredmanssångerna och egendomligt nog slöto sig hans
efterföljare ännu närmare till Bellman och gjorde Fredmans Epistlar
till deras bibel.»

Den danska vådevillen och sångspelet utgör alltså en
afkomling af fransk vådevill och svensk Bellmansdikt.

I Heibergs tre första vådeviller »Kong Salomon och Jörgen
Hattenmager», »Den 28 Januar» och »Aprilnarrene» förekommer
visserligen ingen Bellmansmelodi direkt använd; det är först i
Oktober 1826 i »Recensenten og Dyret», som Bellmanssången första
gången ljuder från dansk scen. Men att Bellmansdikten spelat en
stor roll för Heiberg vid bildandet af vådevillarten framgår bäst
af hans egna ord, då han emot anmärkare söker försvara
vådevillens ästetiska betydelse såsom dramatisk diktart. Han anför då

1) En dansk filolog — cand. mag. Verner Dahlerup — har för mig påvisat
att Hertz’ språk stundom i suecicismer bär spår af Bellmansstudiet. T. ex.
»Mœrk hvor den logrer med Fanden i Emser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1895/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free