Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellmansdikten i Danmark. 33
nättopp BellmansdiUen såsom mönster. Han yttrar: »jeg har i denne
Vaudeville (Rec. og Dyret) begyndt at efterligne det béllmanske
Mönster, thi Bellmans saakaldte Epistler ere at betragte som
Vau-deviller udenfor Tbeatret. Det som caractiserer dem er en
forunderlig Blandning af det Burleske og det Melancholske, hvilket
sidste frembringes ved en besynderlig, Længsel vækkende Maade,
hvorpaa Digteren beskriver Localiteter og Naturscener. Jeg har
efterlignet denne Tone i Kejsers og Roses Vise i l:ste scene,
ligeledes i Reisers Vise i 17:de scene, og i den Trio mellem Reiser,
Viva og Röse som udgjör hele den 21:de scene. Men i ingen
Vaudeville läder Sangtexten sig mindre end i denne bedömme efter
den blötte Læsning; den er uadskillelig fra Melodien, ligesom i de
bellmansJce Dig te.»
Det är att märka, att de af Heiberg anförda exemplen på
sånger icke äro skrifna till Bellmansmelodier; men de äro — särskildt
den 21:sta scenens — försök i den Bellmanska blandningen af
idyllisk stämning och liffull sångdialog. Det är först i 27:de scenen
vi möta en Bellmansmelodi och detta i den uppretade publikens
rent burleska grälkör »Det er dog skammeligt os at lade staa
saalænge» som är skrifven till melodien af den dråpliga parenta»
tionsepisteln vid korpral Bomans begrafning (N:o 38), men som
icke tillnärmelsevis når dess målande lif. Valet af denna melodi
för grälstämningen är dessutom icke rätt lyckad. I Heibergs senare
vådeviller äro Bellmansmelodierna talrikare och tillika allt bättre
tillegnade,
I »De Uadskillelige» användes »Se Mowitz hvi står du och gråter»
för exekutionsbetjentens kostliga friarescen (under det han håller
gäldenären fast vid sin arm), i Rjöge Huskors låter Heiberg
naturstämningen från Episteln 77 »Rlang mina flickor, se skyarna glimma,
stjärnorna försilfra båd’ vatten och land», spela in i Ferdinands
»Timén er kommen See Skyerne dragé Langsamt över Himlen
med kjölige Vind», och slutsången är likaledes lämpad efter en
Bellmansmelodi.
Samlaren XVI. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
