Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Bellmansdikten i Danmark.
Ett nytt skede för Bellmansdiktens uppfattning i Danmark
framkallas af den med studentmötena uppflammade skandinavismen
under 18éO—5O4alen.
Under studentmötet 1843, då danskarne besökte Upsala och
Stockholm, väcktes studenternas synnerliga intresse för den
egendomliga svenska diktning, som i Bellman har sin ensamt stående
representant, och detta intresse tog sig senare uttryck i den
Bellmansfest, som den 20 December 1843 firades i det skandinaviske
Sel-skab i Köpenhamn. Härvid höllos två föredrag, det ena af
studentskandinavismens främste representant, Carl Ploug, som talade om
Bellmans lif, det andra af den gamle Bellmansbeundraren J. L. Heiberg,
som gaf en redogörelse för Bellman som komisk dityrambiker.
Ploug erinrade i slutet af sin lefnadsteckning därom, att danske
studenter sommaren förut förts af sina svenska gästvänner ut till
Bellmansbysten för att tömma ett glas för Nordens andliga enhet
och dess förening i vetenskap och konst. Det tillkomme ej
honom, sade han, att visa att detta skedde på rätt ställe eller — med
andra ord — att utveckla de Bellmanska dikternas nordiska
karaktär. Lika litet behöfde han påminna om, hvem det vore som
danskarne hade att tacka för första bekantskapen med brödrafolkets
store skald, hvem som fäst uppmärksamheten vid hans stora
företräden och som af hans sånger tagit motivet att skapa en ny
nationell diktart. »Thi han har efter mig Ordet»1).
Det var, som sagdt Heiberg. Hans föredrag om Bellman som
komisk dityrambiker utgör en kort men fin karaktäristik af
Bellmans skaldenatur, och man bör minnas att den oflfentliggjordes långt
före den större Atterbomska framställningen i Siare och Skalder.
1) Det var väl ock vid samma tillfälle Ploug skref den i Dec. 1843
dag-tecknade niinnesrunan öfver Bellman, som slutar
Hylder du ham, hvis skjelmske Muse svinger
Drukne Satyrer om i Kunstens Sal;
Ham i hvis Skjemt en Vemods Fuga klinger,
Ham i hvis Lätter sukker Livets Qval,
Nordens Natur, der bar ham ved sit Hjerte,
Sange ham lærte,
gom altid jordens Hjerter röre skal.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
