Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansdikten i Danmark. Föredrag i Göteborgs Kongl. Vet. o. Vitterhetssamhälle. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru förklara detta egendomliga faktum, då ju dock Bellman
är i icke ringa mån en lokalskald och kräfver vissa förutsättningar
att rätt uppfattas? Förklaringen torde böra sökas i olika faktorer.
Närmast skulle man vilja framhålla den omständigheten, att
Bellman i Danmarks litteratur funnit flere hänförde apostlar, som
predikat hans lof och som i skandinavismens tid funnit särskildt
mottagliga sinnen. Men detta räcker icke till. Det måste bero
äfven på annat. Först och främst torde böra framhäfvas, att
Bellmansdikten för danskarne ägde på en gång ett främmande och ett
samsläJctadt drag. Det främmande, egendomliga tjusar gärna, men
om det blir så främmande att det endast med svårighet förstås, så
har det icke lätt att blifva populärt. Bellmans diktning äger ock för
danskarne flere element, som göra den — oafsedt det besläktade
språket — lättare tillegnad än annan svensk poesi. Ett element är den
musikaliska läggningen, som gör att tonerna slå en brygga äfven där
orden klicka, ett annat dess komiskt burleska karaktär, för hvilken
danskarne äga så stort sinne, ett tredje den utomordentligt naturliga
arten af Bellmans språk, detta att han behandlar svenskan utan den
ringaste tillsats af akademisk ståtlighet, som eljes gärna kännetecknar
vårt svenska skaldskap alltifrån Gustaf III:s, eller rättare allt ifrån
Creutz och Gyllenborgs dagar. Ty denna ståtlighet och sirligbet
har — det erfar man ofta af danskar — förefallit dem med deras
mera enkla, man kan möjligen också säga mera hvardagliga
språkbehandling främmande och låtit dem stå kyliga till mycket i vår
svenska diktning, som vi högt beundra. Hos Bellman hvilken
fortsätter den äldre skaldeskolans folkliga skaldskap, faller åter allt så
utomordentligt naturligt, han sätter hvardagsspråket i vers och sång
och bans diktning uppträder häldre i skjortärmarna än i ceremoniel
högtidsdräkt, som så många af våra andra skalders.
Detta skaffar honom inträde hos ett folk med så gemytliga
anlag som det danska.
Karl Warburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
