Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansmusiken. Af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Bellmansmusiken.
Som af ofvanstående förteckningar synes, är ursprunget till ett
ej förkastligt antal bellmansmelodier redan bestämdt konstateradt,
och ett ännu större antal har man åtminstone lyckats spåra så
långt, att man kan säga, det de icke äro komponerade af Bellman.
Ljunggren skref 1867 i sin berömda Bellmansstudie: »Emellertid
har man ännu icke bland de 82 epistelmelodierna lyckats upptäcka
mer än 17, som äro från annat håll lånade.» Men då nu, såsom
ofvan synes, på sin höjd något öfver ett tiotal af epistlarnas
melodier tills vidare icke kunnat visas vara från annat håll, så torde
medges, att bellmansforskningen i denna del på senaste decennierna
gjort verkliga jätteframsteg. Ännu större skulle den utan tvifvel
göra, om man kunde få närmare reda på, hvilka operor Bellman
verkligen hörde, hvilka sång- eller danssamlingar, som voro honom
tillgängliga o. s. v. Hvar är t. ex. det bibliotek, som Bellman
1788 upptager bland sina tillgångar och värderar till minst 300 R.
(Axel Björkman, Bellmansforskning, sid. 144)? Möjligen funnos
deribland så väl tryckta franska vissamlingar, liknande Clé du caveau
eller Chansons choisies, som ock handskrifna svenska dansböcker,
liknande ett af Bagge citeradt manuskript af 1785, där verkligen
upptäckts melodien till »Vår Ulla låg i sängen och sof.»
Nu kan man endast undantagsvis bestämdt påpeka, ur hvilken
källa Bellman närmast hemtat sina melodier, och då jag i det
föregående användt uttrycket: »Ur» (den och den operan ete), så
vill detta blott säga, att melodien mer eller mindre trogen
återfinnes där, men naturligtvis vet man oftast icke, om Bellman direkt
tagit den därifrån eller från någon mellanhand. Någon gång kan
man visserligen — oafsedt de tillfällen, då musik enkom
komponerades till Bellmans ord af en Uttini, Ahlström, Kraus m. fl. —
bestämdt säga, hvar han tagit sitt fynd, om än detta icke alltid
kan äfven till tidpunkten så noggrannt fixeras som i Fr. Sg 48,
hvilken genom sjelfva begynnelseorden (November den femtonde
dagen ett tusen sju hundra och åttiotre) angifver gränsen för sin
tillkomst och sålunda måste hafva hemtat sin melodi från det förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
