Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmansmusiken. Af Adolf Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BeUmanstimsiken. 71
samma år d. 8 april å Ulriksdal gifna sångspelet Tillfälle gör
tjufven, hvarest samma melodi förekommer, oförändradt lika med
Bellmans, men icke oförändradt lika med det gemensamma originalet
(af Monsigny).
Men detta fall är ett af undantagen; andra äro sådana, då han
bevisligen hemtade ur Naumanns, Voglers o. a. operor. För öfrigt
var det nog mycket vanligare, att Hallman och Envallsson togo
melodier till sina sångpjeser från Bellman, än att han tog från dem,
hvadan man ock ej sällan i dessa sångpjeser torde hafva den
historiskt riktigaste formen på vissa bellmansmelodier, sådana de
då antagligen allmänt voro i svang och sjöngos, en form som
stundom afviker från den af Åhlström vid tryckningen fastslagna.
Wieselgren berättar om Åhlströms åtgöranden bl. a., att »der en
tryckt källa var bekant, gick Å till denna», hvilket naturligtvis
betyder, att Åhlström i vissa fall återställde Bellmans melodi till
större likhet med dess källa, något som ej obetingadt kan
betraktas som en fördel, enär melodien då måste förlora något af den
egendomliga bellmanska omdaningen. Ett exempel torde man ha
i behandlingen af den af Bellman flerstädes använda folkvisan Herr
Peder och liten Kerstin. Så som musiken nu föreligger till »Beate
Marie satt i höganlofts bur» (Tillfällighetsdikter 55),
öfverensstämmer den utan tvifvel mera med folkvisan än notexemplet i BPA
till »Herr Bacchus han var en riddare baid (Fr. Test. 207). Men
det senare är — oafsedt ett slarf i taktindelningen vid själfva
nedskrifvandet — en så originell ombildning, att den borde föredragas
till alla de dithörande texterna.
Då den ofta citerade handskriften BPA (»Bellmans poetiska
arbeten före 1772») tvifvels utan innehåller några de äldsta
uppteckningar af bellmansmelodier vi ega, så må den här en smula
närmare skärskådas. Visserligen är dess äkthet tvifvelaktig1). Och
1) Detta göres sannolikt af handstilen, sora afviker från Bellmans
vanliga. Att ej alla stycken i handskriften äro författade af Bellman, har redan
Schück visat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
