Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. 111
alla muntra samkväm, på vägar och stigar, af både »bättre folk
och pack»1), eller som en annan uttryckte det: »af den större
delen af nationen» 2).
Redan i det föregående hafva vi funnit en tidning, som flitigt
sysslade med hvad som angick Bellman. Äfven nu finner man
honom då och då omtalad i Hwad Nytt? Hwad Nytt? Nu som förut
kallas han »wår lyckelige skald» och med nöje inför man de af
honom författade stycken, som man kommer öfver. I en derstädes
aftryckt liten dikt omnämnes han också och det på ett sätt, som
visar den popularitet, hans visor åtnjöto. Dikten kallas
»Valborgs-messoafton» och det heter deri om »Pindens wittra folk»:
Re’n ha de trampat dit, der Gudens tempel är:
Man måste hwila sig: nu stadnar hopen här.
I skygd af täta löf, som Templets förgård stänga,
Der kring de glesa träd sig späda rankor slänga,
Man qwäder Bacchi laf, ur Bellmans bästa ton,
Med ögat på dess bild och hjertat wid dess thron 3).
Liksom Hwad Nytt? Hwad Nytt? ger den samtida
oppositionspressen skalden sin odelade hyllning. Typiskt för denna får väl
major Lunds beryktade blad, »Wälsignade Tryckfriheten» anses.
Dikter af Bellman införas deri ofta — »det är en målning af
Hogarth», heter det om en af dem 4) — och anspelningar på hans
visor förekomma. Han kallas »qwick och snillrik», »en så originel
Författare, som aldrig behöfver låna utan af naturen»5) och när
han efter sitt giftermål låtit sin lyra tystna för en tid, gaf sig den
popularitet, han åtnjöt, i tidningen ett lifligt uttryck. Man klagade
öfver »wår Anacreons tystnad» och dessa verser infördes:
1) Knut Liljebjörn, Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk
i min födelseort, 9.
2) Kexél.
3) Hwad Nytt? Hwad Nytt? 1778, n:r 167. Se äfven 1783, n:r 111, 112,
4) Wälsignade Tryckfriheten, 1782, n:r 78.
5) Sammastädes, 1782, n:r 69, 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
