- Project Runeberg -  Samlaren / Sextonde årgången. 1895 /
116

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellman såsom skald bedömd af sin samtid. Af Lauritz Weibull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 Bellman såsom skald bedömd af sin samtid.

Bl. a. fingo recensioner och kritiker en mera framstående plats än
förut. Hade tidningen ditintills varit ett språkrör för publiken,
blef nu deremot ej allt infördt, som lemnades redaktionen i
händer. Redaktörerna förbehöllo sig rätten att återlemna hvad som
ej öfverensstämde med deras åsigter. Tidningens uttalanden i
vittra frågor kunna också hädanefter betraktas som ett uttryck för
Kellgrens egen uppfattning.

Innan vi gå vidare i vår framställning af Stockholms-Postens
förhållande till Bellman, är det emellertid nödvändigt att
uppmärksamma en händelse af stor vigt för ett rätt uppskattande
af samtidens ställning till honom. 1790 utkommo Fredmans
Epistlar. Kellgren, som på 1770-talet så hårdt uttalat sig om Bellman,
skref företalet.

En förändring, i allt till det bättre, hade också på de senare
åren försiggått i hela hans åskådningssätt. Ensidigheten var borta,
vyerna vidgade och hans öga öppnadt för all slags skönhet inom
naturen som konsten. Han hade skrifvit: »Rosen eger ej granens
höjd, icke heller granen blommans behag. Hvilken vågar Ni väl
fördömma?» Och tillämpande detta på konsten fortsatte han:
»Huru falsk, hur skadelig är då ej den fördom, att i hvarje slags
Vitterhet blott framställa ett mönster, blott gilla ett sätt, och
förkasta alla öfriga»*), På snillet ville han ej mera veta af boja
eller yttre tvång. Han strök strofven mot Bellman i »Mina Löjen»,
då dessa utkommo i tryck2).

Det företal, han nu skref till Fredmans Epistlar, bekräftar
blott ytterligare det ofvan sagda. Den uppfattning, han förut lagt
i dagen, är som bortblåst. Det är här den opartiske kritikern, som

1) Kellgren, Om Skadan af en uteslutande Smak. Saml. Skrifter.

2) Kellgrens förändrade uppfattning af Bellman motiveras af Fryxell (a. st.
182) på följande sätt: »Till följe af denna tidsriktning [framkallad af det
franska lättsinnet] började nämligen några skriftställare att stundom egna sina
snillen och pennor åt föremål af mindre sedlig art; och detta blef händelsen
också med Kellgren. Denne, hvars ungdomskänsla häftigt upprest sig mot en
dylik vitterhet, blef dock under vistelsen i Stockholm snart lockad att sjelf
till sådana tänkesätt öfvergå . .. Till följe af sådana tänkesätt åtog han sig
ock 1790 att skrifva ett lofordande företal till Fredmans Epistlar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1895/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free