Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar till Bellmansdiktens historia. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Anteckningar till Bellraansdiktens historia.
detta sällskap och kanske äfven Bellman, ehuru möjligen något
senare. Beviset för Bellmans medlemskap skulle vara, att i
sällskapets »öfningar», tredje delen 1763 finnes intaget under titeln
»Bröllop» det poem, som i Carléns samling Fredmans Testamente
har n:r 172.
Bellman lät emellertid ej af den omtalade polemiken afskräcka
sig från ytterligare anfall på det täcka könet. Han gör ett nytt
sådant i genremålningen »De skönas lefnadslopp» (Carléns titel,
Test. 139). Den är af Hjelm inskrifven kanske redan i slutet af
64 och torde därför vara förf. senast 63. Den är för öfrigt tryckt
i ett skillingstryck u. å.: Fyra stycken nyligen utkläckta lustige
Wisor; Den förste: Om fruentimrens göra hela dagen igenom ete.
»Skåda sin morgon, sitt Öga gnugga glad». Den andra: är ett
nöjsamt sivar derpå, Hepliqwe: Öppna et Öga och äntlig båda tu etc.
Bellmans poem skildrar sitt ämne i en lekande och på det
hela älskvärd ton, som inte har särdeles mycket af satirens skärpa,
men försöker vända afsikten däråt genom sista strofen:
»Sängen är bäddad och lampan tändes opp,
Nu mitt öga sett de skönas lefnadslopp.
Klockan slår i staden just tre kvart uppå ett —
Himlen vare lof, som mig ej någon maka gett.
Det ofvan nämnda svaret1) ger oss nu naturligtvis den unge
mannens sätt att tillbringa sin dag och slutar med att från källaren
»Hvar och en går hem till sitt, brandvakten ropar tu,
Himlen vare lof, som skonat mig, att bli er fru».
Samma gäller om ännu en replik:
»Sofva bort sin morgon, sin middag skåda nöjd,
hvilken likväl ej, så vidt jag vet, varit tryckt. Den slutar också
på likartadt sätt, ehuru tonen i det hela är skarpare:
1) Möjligen af À. G. Lejonhufvud, medlem af Tankebyggarorden och
utile Dulci.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
