- Project Runeberg -  Samlaren / Sextonde årgången. 1895 /
164

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar till Bellmansdiktens historia. Af Richard Steffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 Anteckningar till Bellmansdiktens historia.

Det är just en af de punkter, i hvilka Bellman anknyter sig
till Dalin, att han under sin första tid, liksom denne, skrifver ord
till gängse folkmelodier. Dalin hade i ganska stor utsträckning
användt folkviseformen, såväl den gamla balladens strof med
omkväde som ock enklare och nyare visformer. I allsidig blick för
folkdiktningens olika former, står Dalin ända till vår tid ensam
bland svenska skalder. Så har han skrifvit »Philemon dref ut sina
får i en äng» och många andra dikter till Värmlandsvisans
melodi; pastoralen »Marjo satt i grönan lund» till melodien af vår
mest kända vaggvisa o. s. v. Såväl Dalins som Bellmans på
sådana melodier skrifna dikter hafva också blifvit värkliga folkvisor.
Sådant är förhållandet med »Fyra olika sätt att fria, som en
officer, som en secreterare, som en präst och som en bonde».

Den första af dessa: »Den flickan hon är sappermenskade söt»,
sjunges som en på den tiden känd folkvisa, »Ett tusen sjuhundrade»
o. s. v.1); den andra: »Ack så kall om sina händer» är en
polske-eller låt-melodi2); den tredje sjunges som den gamla psalmen »Så
skönt lyser den morgonstjern», och slutligen den fjärde: »Och
skulle nu vara så dig till behag och du kära Kerstin så ville» som
Dalins »Philemon dref ut sina får på en äng», eller som »Olles och
Brittas visa» m. fl. Att dikten hör till Bellmans tidigare år,
bevisas däraf att Hjelm skrifvit in den alldeles i början af år 66.
Isynnerhet den sista af de fyra dikterna är ett förträffligt bevis
på Bellmans förmåga att sätta sig in i den stämning, som alstras
af landsbygdens lif, utan att han vid sådana målningar lät sig
synnerligen påvärkas af herdemaneret. Fryxell upptar i ett af
sina kapitel om frihetstidens poesi denna dikt såsom ett af de
vackraste profven på dess visdiktning, men tillerkänner den ej åt
Bellman, emedan den, enligt Fryxells förmenande, inte alls har
några drag af Bellmans lynne. Emellertid är den med stor säker-

den stora roll, den spelat i Sveriges vitterhet, skall förf. på annat ställe lämna
en utförligare framställning.

1) Till samma melodi Fredm. Test. 202.

2) Till samma melodi Fredm. sång 20, Fredm. Test. 134, 220 och troligen
äfven ursprungligen Fredin. Ep. 34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:16:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1895/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free