Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Några studier rörande Bisasagan.
testamente innehade godset mellan åren 1387 oeh 1409, men bort-
bytte det mot andra egendomar sistnämnda år. Genom arf till-
föll det Eskil Banér omkring år 1450, öfvergick i sin ordning till
sonen Knut Eskilsson samt derefter, ej såsom man skulle förmo-
dat till Knuts dotter och dotterdotter, utan till hans syster Sigrid
Banér, mormoder till kon. Gustaf I. Efter åtskilliga arfsdelningar
och stridigheter, hvarvid den kungliga myndigheten synes gjort
slag i saken, hade den sistnämnde nöjet att få lägga Wänngarn
till sina öfriga arfvegods. Kon. Erik XIV, som vid delningen efter
fadren erhållit Wänngarn på sin lott, förlänade godset jemte an-
dra egendomar d. 4 April 1568 åt sin svåger hertig Magnus af
Sachsen, gift med kon. Eriks halfsyster Sophia. Denne hertig
Magnus var en mäkta brutal, halfförryckt menniska, som undfäg-
nade sin höga gemål med hugg och slag, plundrade bönderna och
visade sig så obstinat, att kon. Johan fann sig föranlåten att år
1578 ordentligen internera och taga honom till fånga på Wänn-
garn, der han satt sig i försvarstillstånd1). Han sändes derefter
till Tyskland och dog der i fängelse. Hertiginnan Sophia och
hennes son hertig Gustaf af Sachsen fingo behålla Wänngarn. Un-
der deras tid restaurerades det gamla från medeltiden stammande
gråstenshuset på Wänngarn och nya byggnader uppfördes. Ännu
står på den flygel, som inrymmer slottskyrkan, uppe under tak-
kransen en inskription, så lydande:
HAN C DOMUM EXSTRUXIT ILLUSTRISSIMUS PRINCEPS GUSTA-
VUS DUX SAXONIAE A. M.D.XCIV2).
Utom andra påbegynta förbättringar på godset lät han ock
uppränsa det uppgrundade vattendraget nedanför slottet. Men dö-
den kom emellan. Då han vid en truppmönstring år 1597 på Klara
gärde, som för det forna Stockholm hade samma militära bety-
delse som Ladugårdsgärdet i våra dagar, skulle aflossa sin ryttare-
pistol, gick skottet först af sedan han satt pistolen ner i sadel-
*) Riksreg. Jan. 1578.
2) Denna byggnad lät hans furstliga höghet hertig Gustaf af Sachsen upp-
föra år 1594.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>